- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1934. Jämtland /
263

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. W. Olson: Jämten. En folkpsykologisk skiss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

E. W. Olson:

JÄMTEN

EN FOLKPSYKOLOGISK SKISS

När man älskar sitt land är man en god patriot. Jämten är en god patriot. Åtminstone för ett par tre decennier sedan kunde man rätt lätt finna jämtar, som betraktade inflyttade »sörlänningar» såsom andra klassens individer. Det sammanhänger med att Jämtland sedan uråldriga tider varit ett genuint bondeland och att bönder icke alltid hysa en rätt förståelse för människor, som fara och flytta. Att sitta fast vid sin torva inger förtroende. Släktgårdsinventeringen har visat i hur hög grad denna rotfasthet utmärker jämten. Därtill kommer att speciellt Storsjöbygden, trots dess nordliga belägenhet, är en utmärkt odlingsbygd, låt vara att det mesta av jämtarnas välmåga hämtats ur skogen. Ett vaket och intelligent folk har emellertid här odlat sin jord och själ vägandet har varit det normala. Jämtland har inga stora jordagods i syd- och mellansvensk stil med den därtill hörande egendomslösa arbetarstammen. Besuttenheten med dess frihets- och självkänsla präglar därför Jämtlands folk också i en tid, då ekonomiska omvälvningar på många håll gjort självägandet till endast en fiktion, om vars reella innebörd en eller annan bankdirektör torde vara närmast till att ge upplysningar. Karakteristiskt för jämten var ännu i min barndom för trettio år sedan följande replikskifte; jag översätter för säkerhets skull till högsvenska:
—- Den där X, vad är det för slags karl?
—- Jo, han äger en stor gård . . .
—- Det är en riktig karl då, vill säga!
Det ligger kanske nära till hands att beteckna ett sådant betraktelsesätt som krass materialism. I själva verket uttrycker det väl dock närmast den rotfastes och självägandes föreställning att det materiella ägandet alstrar också moraliska kvaliteter. Eller kanske att det förutsätter sådana.

Den norske historikern Edvard Bull har i en intressant studie karakteriserat det förkristna Jämtland som en republik. Det republikanska draget — ordet fattat i bokstavlig mening: folkvälde — är i själva verket något konstitutivt hos jämten. Icke så att han ej troget skulle tjäna kung och fosterland — på sin lojalitet mot den svenska kronan har han gett de yppersta prov, bland annat under det Armfeltska fälttåget mot Norge 1718 — men så att han är genomsyrad av övertygelsen om sin rätt till självstyrelse i den omfattning lag och förordning medgiva. I sitt förhållande till första statsmakten subordinerar jämten ungefär som en i mångahanda ting högst självständig lydkonung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1934/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free