Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. W. Olson: Jämten. En folkpsykologisk skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bonddryghet», denna specifika allmogekarikatyr på sund självmedvetenhet möter man naturligtvis i Jämtland, liksom på andra håll. Men den typ av allmogeman, som fällde den ovan citerade repliken, var med säkerhet icke »bonddryg».
Men repliken vittnar också om något annat, nämligen om den motvilja mot fjäsk, som är så vanlig hos Jämtlands folk. Om jag skulle med ett ord karakterisera jämten som samhällsvarelse, så skulle det ordet bli: demokrat. Jag vet ingenstans där demokratien, fattad som ett sinnestillstånd, en mentalitet, är så framträdande som i Jämtland. Spanjorerna anses av kännare vara ett av världens mest demokratiska folk och det lär bero på, säga några, deras religiositet — ty inför Vår Herre äro vi alla lika — medan andra mena att det kommer sig av att de flesta spanjorer äro aristokrater. Det sista låter som en motsägelse, men om man fattar det demokratiska sinnestillståndet helt enkelt som en känsla för människovärdet, så går det lätt att förena de skenbara motsatserna. Jämten är på sitt sätt en aristokrat och därför är han också bland jämtar en demokrat. För främlingar, som äro fallna för att reflektera över sina iakttagelser, måste det vara slående hur jämtar av mycket olika sociala och ekonomiska villkor kunnat fritt och otvunget umgås med varandra på jämlik fot. I grunden äro alla jämtar rotade i den jämtländska bondejorden och växa från en fri bondestam, det är förklaringen.
Något i mitt tycke påfallande hos jämten är hans ofta betydande formella begåvning. Den, som suttit på provinsiella tidningsredaktioner och mottagit inlägg i dagens skiftande frågor från enkla läsare ute på landsbygden, brukar i allmänhet inte ha höga tankar om vårt folks förmåga att uttrycka sig i skrift. Men i Jämtland finns det ovanligt många av plogens män, som hantera pennan med en förbluffande färdighet. Och jag tänker därvidlag inte i främsta rummet på de jämtländska allmogemän, som vunnit ett visst, också över provinsens gränser nående rykte som författare. Tidningspolemiker om skiftande ting och förhållanden ute i bygderna äro vanliga i Jämtland och en uppmärksam läsare kan inte undgå att upptäcka att de foras lika mycket för stridens skull som för sakens.
En viss benägenhet för rättshaveri kan man icke frånkänna jämten, och en följd av detta rättshaveri är — eller var åtminstone tidigare — en påfallande processlystnad. I dessa processer fördes parternas talan icke sällan av självlärda sakförare av allmogen, vilka därvid i mån av individuell begåvning inför rätta utvecklade både den ovan omtalade slagfärdigheten och den formella talangen.
Det kan förefalla som en motsägelse, men trots sin rotfasthet är jämten högst intresserad av allt nytt som rör sig i tiden. När nykterhetsrörelsen på sin tid gick segrande fram över landet, vann den så många proselyter i Jämtland att provinsen blev ett av den folkliga nykterhetsrörelsens starkaste fästen i Sverige. Med denna rörelse är oftast förknippad en politisk vänsterinriktning och Jämtland var också åren närmast före kriget överlägset alla andra rikets landskap i politisk homogenitet av vänsterfärg; alla länets riksdagsmän vid valet 1911 tillhörde det frisinnade partiet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
