- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1934. Jämtland /
381

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. von Feilitzen: Sommardagar i Vistasfjällen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med armarnas hjälp förbi branta slänter, där stenen låg lös, alla tre
angelägna om att nå toppen innan ovädret kom. Men molnväggen
i öster seglade fram med fasansfull fart, och snart låg Selmatjåkkos
vackra hjässa och alla andra toppar insvepta i moln. Så började
åskan mullra och regnet sila ned över fjällen i öster och söder.
Förgäves sökte vi ett skyddande block, varefter färden fortsattes i ökad
takt. Mullrande åska var vildmarksmusiken.

»Tordönet rullade vida och ekot mångdubblade dånet,
asaguden for snabbt och styrde mot väldiga jättar,
sökte dem krossa till grus med Torshammarns väldiga åskslag,
väsande blixtarna ljungade ned utur åskmolnens massor.
Toppen låg inom räckhåll, men innan vi hunnit bekämpa
hindren, som ännu oss skilde från målet, en forsande regnskur
brast ur de hopade molnen och tvang oss till avbrott i färden.
Stilla i bergväggens hyllor förbidade människokrypen
våldsamma ovädrets slut och åskgudens äntliga bortfärd.»


Det började åter ljusna vid horisonten. Färden gick vidare, alla
svårigheter i bergväggen övervunnos, och inom kort nådde vi
högfjällets platå. Å denna funnos tvenne toppar. Dessa bestegos, rösades
och uppmättes, varefter vi äntligen njöto den behagliga vila en
fjällbestigare alltid känner, när han efter allehanda strapatser slutligen
har nått sitt mål.

Medan vi ännu sutto kvar på denna stolta plats, sken solen åter
fram mellan molnen och kastade sina strålar bort över ändlösa
snöfjäll och kammar. Vid 9-tiden på aftonen anlände vi åter till tältet
i Stuor Räitavagge.

Följande dag skulle bivacken brytas, ty tiden för uppbrott var inne.
Hur smärtsamt hade det ej varit att lämna vår tältplats i den
mångbeprisade dalen med dess snöfjäll och jöklar, om icke regnet denna
morgon fallit i täta skurar från en igenmulen himmel. Vi ränslade
våra säckar och vandrade åter ned till bygden, till björkskogen och
de prunkande blommorna, men i tankarna levde vi fortfarande kvar
i högfjällens värld.

»Tanken gick städse tillbaka till växlande dagar i fjällen,
än till Tjäktjakierrakatjåkkos ståtliga toppar
och till de vanskliga stegen i snön på den stupbranta väggen,
än den dröjde sig kvar vid lägret i Stuor Räitavagge,
tältet som restes i vildmarkens mitt vid jöklarnas tungor.
Längst dock tankarna kretsade kring den senaste färden:
åskvädrets våldsamma utbrott och rasten i bergväggens hyllor,
rösen som restes på fjällets platå efter utståndna mödor,
allt hade skänkt oss härliga, oförgätliga minnen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1934/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free