Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viggo Zadig: Trollehallar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Viggo Zadig:
TROLLEHALLAR
Gömd i skogens djupaste tystnad, sällan störd av mänskors eller deras tjänares tramp, en hemvist blott för någon skygg skogsfågel, den vi eljest ej se till i vår sydliga provins, drar sig en dalsänka kring en leende bäck från Hallandsåsens östra sluttningar ned mot den föga kända Rösjön. Den, som far att se Rössjöholm, kan på köpet få skåda Trollehallars skönhet. Annars är denna lummiga, i nästan orörd natur vilande dalgång mer än de flesta platser värd en särskild resa.
En beskrivning av Trollehallar borde snarare höra hemma i en naturskyddets portfölj, och det är med verklig tvekan jag går att för turistföreningens medlemmar tala om, varest denna förtjusande vrå av världen finnes. Jag vet nämligen ingen plats i Skåne, som i fridfull och på samma gång vild skönhet kommer upp mot Trollehallar, ingen sjö, där man som vid Rösjön får vara ensam med naturen.
Måtte denna helgd allt framgent bevaras! Trollehallar äro till blott för dem som förstå att varsamt gå fram och ej sätta mänskliga märken bland naturens skatter.
Ingen trampad stig löper längs Trollebäcken, friskt gräs och mossa växa ständigt ånyo på den längesedan lagda vägen, de nedrasade stenarna ligga som väldiga berg under stupen väster om bäcken eller begrava denna och dana dolda, porlande fall, träd och buskar och allehanda örter växa i orörd yppighet i hela dalen, gömda och beskuggade av den täta bokskogens härlighet, där den växer högt upp åt båda sidorna, över branterna västerut, på de backiga stigningarna åt öster. Men lummiga skogar av nästan sydländsk yppighet blev man van vid redan under färden dit, längs Västersjöns och Rösjöns stränder, på åsens soliga södersida.
Hela vår västkust är om sommaren full av badande här nere, Båstad och Torekov, Skälderviken och Kullen. Långväga komma de, och de vilja njuta av sältan och solen. Få ana, att de i ett nära grannskap ha ännu en säregen skånsk sevärdhet. Blott en timmes bilfärd eller några timmar på cykel, och man har denna upplevelse av helt annan art.
Från Ängelholm far man över Munka Ljungbyvägen mot Örkelljunga och viker vid Lärkeröd av norrut mot Våxtorp. Vill man se Rössjöholm, tar man något tidigare av på en sidoväg och kommer fram till den idylliska sjön, alldeles där den breda landtungan skiljer Rösjön från Västersjön. Slottet vid Rösjöns södra strand är rätt anspråkslöst, men parken är rik och vacker. Man kan där få se det forna, mäktiga §lottet§ ruiner, det som av Karl XI jämnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
