Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Årsberättelse för år 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årsberättelse
medveten om att det likväl kan komma
att uppstå svårigheter att härbärgera alla
besökande, vilkas antal oavbrutet stegras
i och med förbättrad vägförbindelse från
Undersåker.
Även i en av Härjedalens yttersta
utposter mot fjället komma
inkvarteringsmöjligheterna att förbättras i det att
föreningen träffat avtal med en av
fjällbönderna i Ljungdalen om iordningställande i
Lidbergsgården av ytterligare rum för
resande. Ljungdalen har under de senaste
åren i allt högre grad blivit en
betydelsefull övernattningsplats och uppehållsort
för dem som från sydost taga sig upp i
Jämtland-Härjedalens fjälltrakter.
För att pröva ett system av
vintermärkning på sjöarna har styrelsen under
hösten 1933 låtit utpricka de långa
sjösträckorna på leden från Holsjöbottnarna till
Anarisstugan i Jämtland medelst stakar,
vilka förankrats med stensänken. Försök i
mindre skala under år 1932 ha visat, att
isgången på dessa sjöar ej gjorde någon
större skada på sådana stakar. Denna form
av vinterstakning synes sålunda kunna
utnyttjas för att utmärka vissa vinterleder
över grundare sjöar. Landsträckningarna
av ifrågavarande led ha på betryggande
sätt utmärkts.
På framställning från Skidfrämjandet
har föreningen i en gåva till
Skidfrämjandet förvandlat det andelsbelopp
föreningen år 1923 anslog för uppförande av
en mindre skidstuga i Storlien, avsedd i
första hand för skolungdom.
Skidfrämjandet har härvid förklarat, att stugan i
första hand allt fortfarande skall användas
till det ändamål, som föranlett dess
tillkomst, nämligen att vara en stödjepunkt
för skolungdomens skidfärder kring
Storlien.
Bland övriga åtgärder för turistväsendet
i Jämtland må nämnas, att föreningen
genom anslag lämnat Ströms vattudals
turistförening sitt stöd för uppförandet av
en hydda på Brännklumpen, ävensom
anslagit medel för rösning av stig från
Ankarede till Selkentjahke.
Även i Lappland ha åtskilliga åtgärder
vidtagits.
Den i’ föregående årsberättelse
omnämnda stugan i Kårsavagge omkring 15 km
från Abisko har under året fullbordats
och tagits i bruk. Stugan, som rönt livlig
uppskattning från besökandes sida, har för
flera vandrare och skidlöpare möjliggjort
besök i den märkliga Kårsavagge. Leden
från Abisko turiststation till
Kårsavagge-stugan har utanför nationalparken rös-
lagts. Likaledes har en led rösats från
Kårsavagge över högfjället till Vassijaure.
En bod med utrustning av renhudar och
kokkärl har uppförts invid föreningens
kåta vid Rautasjaure. Det har visat sig, att
denna åtgärd redan under första året
medfört väsentligt ökat antal utfärder från
Abisko via Rautasjaureleden. Under den
gångna sommaren har avtal träffats med
en lappman, som bodde vid
Rautasjaure-kåtan, att han skulle ombesörja rodd över
Rautasjaure. Styrelsen har för avsikt att
till sommaren 1934 söka få en man
stationerad vid kåtan för att där kunna
anordna motorbåtsturer över sjön.
Inom Kebnekaisemassivet lät föreningen
1932 rekognoscera en led från Kebnekaise
turiststation genom den vilda Singivagge
västerut till Tjäktjavagge. Med ledning av
de erfarenheter, som då vunnos, har
styrelsen nu beslutat låta genom Singivagge
utföra rösning, som beräknas vara färdig
till sommaren 1934.
Vistasvaggekåtan ovanför Nikkaluokta
och Kaitumjaurekåtan på leden från
Kebnekaise till Suorva ha helt ombyggts och
Teusajaurekåtan på samma led har
väsentligt förbättrats. I stället för den bro
över Tarfalajokk på leden från
Nikkaluokta till Kebnekaise, som spolierades av
vårfloden 1932, har en ny broanläggning
under året kommit till stånd.
Vid föreningens turiststation i
Saltoluokta påbörjades under hösten
omfattande reparationsarbeten, som fortfarande
pågå. Arbetena avse att höja en del av
huvudbyggnaden, som hittills stått på
osäker grund, att förstärka grunden samt att
justera golv m. m. och att därjämte på
åtskilliga sätt renovera anläggningen. För
att förbilliga framkomstmöjligheterna till
de fjälltrakter, som föreningens
trafikleder på Stora Luleälvs fjällsjöar beröra,
har styrelsen för avsikt att trots de
ekonomiska uppoffringar det för föreningen
kan innebära, låta till nästkommande
sommar väsentligt sänka färdavgifterna på
denna led.
I början av juli månad nedbrunno
föreningens båda stugor vid Pårte på leden
från Kvikkjokk till Aktse. Detta är den
första verkliga eldsolycka, som drabbat
någon av föreningens stugor i fjällen.
Ingen var närvarande vid branden. En
ovanlig torka hade en längre tid rått vid
denna tidpunkt. Anledningen till olyckan
synes efter den undersökning som hållits
på brandplatsen ha varit gnistor, som
länge legat och pyrt i den ena stugans
torvtak, till dess eld slutligen utbröt. Till
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
