Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jalmar Furuskog: Berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ugn. Där utfördes år 1858 ett experiment av världshistorisk
betydelse. Det var den första lyckade bessemerblåsningen som
då verkställdes. Genom bessemermetoden blev det möjligt att
framställa smidbart järn i stor skala och för billigt pris.
Knappast någon uppfinning har betytt så mycket för den modärna
materiella kulturen som denna. Om man skulle vilja utpeka
någon plats i världen och säga: här stod vår egen tids vagga,
så skulle man inte utan skäl kunna välja den lilla undanskymda
och bortglömda ruinen vid Edsken.
Genom bessemer- och martinmetoderna har den svenska
järnindustrin kunnat koncentrera sig till ett fåtal platser. De många
hammarsmedjorna har ersatts av några få stora järnbruk.
Sveriges forna stormaktsställning såsom järnproducerande land har
genom de nya metoderna gått ohjälpligt till spillo. Men vad
vi förlorat i kvantitet har vi tagit igen i kvalitet. Ett gott
råmaterial, goda traditioner från de gamla bruken och
verkstäderna och en rad geniala uppfinningar har hjälpt till att bevara
det svenska järnets och stålets ära.
Det allra märkligaste i den svenska bergshistorien är att ett par
av dess mest lysande kapitel skrivits under vårt eget århundrade.
När malmen i Norrbotten gav liv åt de nya samhällena Malmberget
och Kiruna, och när den stora malmbanan byggdes över öde
myrar och snöiga fjäll, då ljöd förvisso järnets sång med mera
jublande klang än någonsin förr.
Och för att ändå de gamla yverborna drömmarna om Sverige
som ett guldland inte ska slå alldeles fel gör vår
bergshantering den sista stora erövringen i Bolidens malmfält. Här har
än en gång den gamla svenska sagan upprepats om hur
skatterna i jordens sköte skapade ny bygd, nya samhällen, nytt liv.
Esaias Tegnér skrev över sin svärfar, brukspatronen
Christopher Myhrman, en minnesdikt som börjar med dessa rader:
Öknarna röjde han bort, och levande människors boning
växte bland ödsliga fjäll under hans skapande hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
