Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Axel L. Romdahl: Åtta sekler —Åtta bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Axel L. Romdahl:
ÅTTA SEKLER — ÅTTA BILDER
Vi nutidsmänniskor äro bortskämda med att utan ansträngning
och möda vinna våra upplevelser. Allt kommer till oss, vi
behöva ej söka upp det. Tidskrifter och böcker mata oss med
bildintryck i en omfattning om vilken även de som hade det
förmånligast ställt i den vägen förr i tiden aldrig kunnat drömma. Tal
och ton från hela vår världsdel tränger genom radion in i våra
hem. Publiken i de stora städerna hinner ej med alla de
konserter, teaterpremiärer och utställningar som avlösa varandra. Den
bekväma tillgången föder lätt en viss övermättnad och
likgiltighet. Och innerst inne känna vi ett behov att ha något att
vallfärda till, något som vi måste bemöda oss att få höra eller se.
Då en lika klok som from katolik tillfrågades, varför alla
vallfartsorter ligga på höjder och berg som pilgrimerna måste sträva
uppför, förklarade han att det var nyttigt med ansträngningen
såsom förberedelse för att ta emot nådeundren. Dess bättre äga
vi i vårt land ännu alltjämt många konstens och minnenas heliga
platser som ej ligga alldeles vid allfarvägen och som vi med
ödmjuk vandrarglädje kunna söka upp.
Egentligen skall en pilgrim färdas till fots, på sin högsta höjd
får han cykla — det blir dålig avlat för den som sitter som
passagerare i bilen, låt vara att den som för bilen ännu på vissa
vägsträckor kan tillräkna sig en viss förtjänst för sitt slit i kurvor
och backar. Man skall ha avskilt en dag för något märkligt som
man vill se och ha tid på sig för färden och uppehållet vid
målet. Man skall nalkas detta full av förväntan. Det är något annat
att komma till Läckö gående från Lidköping än rusande ditut
med bil på tjugo minuter, att vandra från gotlandskyrka till
gotlandskyrka på skogsstigar än att susa fram på landsvägen och
se tio på en eftermiddag. Man minnes vad man uppsökt på
gammalt pilgrimssätt vida bättre än de intryck som jagat varandra i
nutidskommunikationernas tempo. Det är också nyttigt att det
ännu finns sällsynta och fängslande ting ute i bygderna och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:07:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1935/0123.html
