Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Åtta sekler —Åtta bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
än själva »tidens tand». Ett varsamt återställningsarbete under
de senaste åren har gottgjort åtskilligt av vad gångna tider låtit
komma sig till last av vanvård och bristande respekt.
Magnus Gabriel De la Gardie hade många byggnads- och
inredningsföretag för händer och måste på dem fördela de ej
alltför rikliga medel som stodo honom tillbuds. Det var inga första
rangens konstnärliga krafter han förfogade över, och han hade
icke råd att i det väldiga Läcköslottet använda de mera
dyrbara utsmyckningsmetoder som han kunde bestå sig t. ex. på
Karlberg. Taken ornerades väl på Läckö i samma tunga och
mustiga barockstil som vi känna från italienaren Caroves
stuck-plafonder i det uppländska slottet. Men akantusrankorna och
lagerkransarna lades ej upp i stuck utan målades endast grått
i grått direkt på takbräderna. Detsamma var i regel fallet med
de kompositioner som fyllde de utsparade fälten inom ramverket.
Vid utsmyckandet av Läcköslottets salar ha de konstförfarna
händerna ej lämnats frihet att måla som det föll sig. Den
lysande byggherren var medveten om att ha fått spela en roll i
en av de största »Haupt- und Staatsaktionen» som någonsin gått
över världsteaterns tiljor: trettioåriga kriget och dess avslutande
genom Westfaliska fredén, och det är åt dessa historiska
minnen han vigt en rad av rummen i sin borg: riddarsalen åt själva
krigshändelserna och de i dessa framträdande härförarna, den
»österrikiska salen» åt motståndarelägrets främsta företrädare,
»fredssalen» åt det stora fredsverket vid vilket det förunnats
honom att medarbeta.
Vår bild återger ett plafondfält i fredssalen. Enligt Ärland
Noreens uppgift i den av honom författade vägledningen i Läckö
slott skall takdekorationen åtminstone delvis vara utförd av
målaren Bartholdth Conrath år 1680. August Hahr har velat
tillskriva kompositionen Anders Lingh eller Nicolas Valleri
(möjligen kopia av Lingh efter Valleri), samt anger denna plafond
vara upptagen i ett Läcköinventarium av 1675. Det är
emellertid ingen stor konsthistorisk gåta som löses, därest vi få
slutgiltigt besked om vem som målat denna bild av Rättens
gudinna, som omfamnar och kysser den segerkrönta
Fredsgudinnan. Såsom historiskt tidsdokument är målningen i all sin
klumpighet intressant. Sammanställningen av de båda
gudinnorna innebär att man ville hävda att den i Osnabrück och
Munster ingångna freden vore en rättvis fred. När uppfattade
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
