Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Näsström: Cyklist på eriksgatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Näsström
västmännen möta honom med lejd och gisslan och följa honom
till Östens bro. Där skola upplänningarna möta honom och
följa honom till Uppsala. Då är denna konung lagligen kommen
till land och rike hos uppsvear och södermän, götar och gutår
och alla smålänningar. Då har han ridit rätt Eriksgata.»
Det var alltså vårt sjuhundraåriga färdprogram, och när vi
jämförde det med ett häfte väglappar, som STF:s
Stockholmsbyrå utrustat oss med, kunde vi iaktta, att den medeltida vägen
i stort sett överensstämmer med de nutida huvudlederna i
Eriksgatans sträckning. Dock bör man hålla i minnet, att Eriksgatan
ingalunda är namn på en bestämd vägsträcka utan på en
traditionell ceremoni, varigenom en vald konung över svear och
götar vederbörligen befästes i sitt ämbete. I denna ceremoni
återspeglas det gamla svenska landskapsriket med lång och farlig
väg mellan centralbygderna och med hätsk politisk självkänsla
inom de olika riksdelarna. Vägen dem emellan var kungsväg
och härväg, och vägens underhåll var ett av tidens få
samhällsintressen med räckvidd utanför landskapsgränsen. Röja väg och
bygga bro blev därför också en ärofull och gudi behaglig
gärning, ofta utnyttjad som minnesgärd åt någon avliden anförvant.
Det låg en vacker social tanke i en dylik form av minnesgodhet,
som ännu i våra dagar lever kvar på så många punkter längs
Eriksgatans sträckning, men nog fann^ väl däri också en alltför
mänsklig hänsyn till den omständigheten, att en ädel handling
till minne av någon död blev alldele^ särskilt bra observerad
just genom att förknippas med trafiken.
I varje fall frapperade det Erik Läspe och Halte, medan vi
cyklade från Uppsala nedåt Enköpingsjiållet, att forntid och
nutid mötas i samma rationella strävan att utnyttja landsvägens
reklamvärde. Dunkla minnen av barndomsårens amsagor
klarnade inom honom, när vi passerade någon av dessa typiskt
uppländska terränger, där stenblock vräkas upp i skogshagarna
mellan odlade bygder och där vi på de släta stenväggarna kunde
se färska hedniska solkors målade med vit färg bredvid initialer,
som representerade politiska ungdomsföreningar. Att under
åkningen längs denna väg läsa reklamtexterna på stenar och
affisch-tavlor kändes ungefär som att vrida högtalarratten runt det
europeiska radionätet: stumpar av skilda förkunnelser och melodier
slungades in i medvetandet och brottades med varandra.
Demokrati och nazism, folkriykterhet och cirkusnöjen, idrott och
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
