Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Edvin Porad: En långfärd i kanot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Edvin Porad:
EN LÅNGFÄRD I KANOT
Att turista i kanot, d. v. s. göra långfärdspaddlingar, har här i
Sverige inte blivit en så utbredd form av semesterliv, som vore
önskvärt. Långfärdspaddling har länge haft en undanskjuten
ställning till förmån för tävlingspaddling. Jag för min del har
aldrig funnit någon tjusning i kappaddling, och min fasta
övertygelse är, att skall man få ut mesta möjliga glädje av sin kanot,
så skall man ge sig ut på långtur. Två eller tre bör man vara i
sällskap, och det är naturligtvis trevligast, om deltagarna är lite
vana vid uleliv, så att de inte står handfallna för lite enkel
matlagning eller tycker, att det är för bedrövligt, om de skulle få
ligga en smula hårt ibland. Hur man sköter sig bäst på en
långtur, lär man sig inte av beskrivningar utan genom att helt enkelt
ge sig iväg på kortare och längre utfärder och försöka sig fram.
Den färd jag nu skall berätta om, gjorde jag sommaren 1933
med ett par kamrater, och jag är bara ledsen över vissheten, att
min skildring inte kan på långa vägar ge en föreställning om
hur utomordentligt trevligt och roligt vi i själva verket hade och
vilka oförglömmeliga stunder av andakt och natursvärmeri man
upplever på en sådan färd.
Först skall jag be att få presentera deltagarna. Det är Birger,
som varit med på mina båda föregående turer; han färdas
numera i en stor egenhändigt gjord tandemkanot av ribb och duk,
modell »Tärnan». Så har vi Kjell, som skall ha en »Åland» av
ribb och duk, och själv har jag min gamla helbordlagda »Åland».
Söndagen den 16 juli låg vi alla tre nere vid siranden
utanför min stuga i Obbola och arbetade på att göra allt klart för
start. Min kanot skulle inte ändras på något sätt, men de bägge
andra var ej klara. Både Kjell och Birger hade nämligen ordnat
med hjälpsegel på sina farkoster, och det var dessa anordningar,
som inte var färdiga. Kjell är civilingenjör i skeppsbyggeri och
hans segelgrejor var utomordentligt trevliga och knepiga, under
det att Birger klippte ut rodret ur en plåtbit och fäste ett av sin
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:07:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1935/0218.html
