Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sven Christian Lagerlöf: Nittio mil på skidor från jämtländska till lappländska tvärbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven Christian Lagerlöf:
NITTIO MIL PÅ SKIDOR
FRÅN JÄMTLÄNDSKA TILL
LAPPLÄNDSKA TVÄRBANAN
IM är min kamrat och jag först började tala om att vi tänkte
åka skidor över fjällen från Storlien ända upp till Torneträsk
var det många, som ruskade på huvudet och tyckte att det var
rena dårskapen. »Ni är för unga och oerfarna» sa man, »och
förresten är det omöjligt: det är ju rena ödemarken, och där
finns varken stugor eller människor, som ni kan köpa mat av.
Fjällen på vintern är inte att leka med, allra minst i Lappland;
går ni vilse och snöstormen kommer över er, så har ni ingen
möjlighet att klara er.»
Men vi lät inte avskräcka oss. Efter ett intensivt studium av
kartor och beskrivningar över andras färder i bemälda trakter
lyckades vi lägga upp en färdrut, som varje dag skulle föra oss
till en stuga eller kåta och en gång i veckan till någon liten
fjällby, dit vi i förväg kunde skicka mat och kläder. Alldeles
omöjligt var det alltså inte, det hade vi bevisat. Återstod vår
»ungdom och oerfarenhet». Den saken tog vi med ro. Vi hade
bägge varit till fjälls åtskilliga gånger men för säkerhets skull
sköt vi upp »den stora» färden ett år och inskränkte oss till en
träningstur på de mera trafikerade turistlederna i Jämtland. På
så vis blev vi dessutom ett år äldre och vi tyckte att
22-års-åldern borde vara idealisk när det gällde litet vildmarksliv och
en smula strapatser.
Det var särskilt en svårighet, som alla påpekade och som
också beredde oss mest huvudbry. Hur skulle vi klara oss om
vi av omständigheterna tvangs övernatta ute på fjället? Den
frågan kan man inte överlämna åt slumpen att lösa. Det är ingen
lek att vara till fjälls när mörkret faller på och snöstormen river
i med 20—30 sekundmeter. Då gäller det att veta vad man
skall göra och att göra det snabbt. Minuterna är dyrbara,
krafterna tar snart slut i sådant väder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:07:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1935/0298.html
