- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1936. Dalsland /
172

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helge Kjellin: En värmlänning reser genom Dal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Helge Kjellin

landskapet förbi en. Vid Stora Strand ligga de berömda
koppargruvorna, som ett engelskt miljonbolag gått i konkurs på men som
man hoppas kunna på nytt få i gång. Och där viker en avtagsväg
åt sydväst över Vingnäs ner emot »Kanaans land» och »Snäcke
kanal», som förbinder Ånimmen med Östebosjön och därmed
också med den 26 år yngre Dalslands kanal, som ju byggdes av
den store järnvägsgeneralen Nils Ericson. Det frestar en att följa
den vägen, mest kanske för att få tillfälle att bestiga ett av
Dalslands mest omtalade utsiktsberg Sörknatten, som man då bäst
når genom att ro över den långsmala Bergtjärn. Från den kala,
vita kvartsitklmten har man hela Dalslands härlighet liksom i
fågelperspektiv under sig och omkring sig, särskilt åt öster över
Ånimmen med Henriksholms herresäte på ön med samma namn,
vilken tycks liksom bortlyftad av Vår Herre från den plats, där
det likaformade Bergtjärnsbäckenet nedanför Sörknatten nu finns.
Och bortom Ånimmen ett flackland med Vänerns blåa yta vid och
väldig. Vänd dig om och se åt väster: bara vildmark, karg och
dyster ödslighet, en ofruktbar och hård natur, där bergets bundna
ande råder. Men vilken storhet!

Linné for på sin resa också genom Ånimskog, längs östra
stranden av Ånimmen. Då levde ännu gästgivare Anders Wall på Lunden
och bjöd förmodligen på traktens största läckerhet,
»Ånimswim-ma», siklöja, som här går till i ymnighet. Det var samme Wall, som
skänkte kyrkan dess rikt utsirade predikstol, men det tycks mest
vara av andra skäl han fått sitt namn förevigat på predikstolens
trappräck. Där står nämligen: »Hadde med alla sina Hustrur
sjutton barn, Var 82 år, då han sista gången Blef gift, Hade före sin död
barnabarn i sista giftet. Var 102 år gammal, när han afled 1758».
Vid Linnés besök var den krye gubben alltså bara 90 år. Nu är det
emellertid slut med gästgiveriet på Lunden, varför vi skyndsamt
förfoga oss söderut på det endast kilometerbreda men milslånga
bergnäs, som ligger som en naturens skyddsvall mellan Vänern och
sjösystemet därinnanför. »Skallote och trubbige men aflånge» kallar
Linné dessa »Köpmanne-fjäll» mellan Lunden och Mellerud, vilka
enligt honom också äro av »den arten, at de blifwa gröne af rägnet».
Landsväg och järnväg löpa här i kapp, tätt utmed varandra, ned
emot »Hattefura hamn» eller Köpmannebro, Dalslands kanals
utgångspunkt. »Ingenstädes inom Dalsland äro land och vatten
kastade om varandra i ett sådant virrvarr som i
Köpmannebrotrak-ten» står det så sant och träffande i den av David Skoog och Kon-

172

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:07:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1936/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free