Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erland Borglund: Steneby hemslöjdsförening. En nyorientering inom hemslöjden på Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(lusta Lundquist foto.
Möbeltillverkning. Steneby hemslöjdsförening.
äro två faktorer, som hemslöjdens talesmän nu som fordom få lägga
ner stort arbete på att inplanta i medvetandet. Industrialismen har
mycket på sitt samvete; den har fråntagit menige man initiativlust
och säkerhet i formgivningen. Den nya tiden förde med sig nyheter,
som gav lättköpta resultat. Vi kan som exempel ta övergången från
växtfärgning till användningen av anilinfärger, som kom att sänka
kvalitén även hos de hemvävda tygerna. En odalmans beröm över
en blåfärgad undertröja, han köpt av en väverska, säger en hel del:
»de va en välsignat bra färg, för skjorta mi ble blå, ho också, och
kalsongerna ble blå, och kroppen ble blå, och den vita marra, ja re på,
ble blå, allt för 12 skelling, de va en välsignat bra färg». Svensken över
huvud taget har en utpräglad lust att framställa figurala ting å la
Döderhult eller också å la gipskatt, det gav det insända materialet av
slöjdföremål till första allmänna lantbruksmötet i Axvall år 1935 belägg
på. Tämligen representativt för manlig svensk hemslöjd av i dag var
ett föremål av denna skapnad: två svarta gripar utsågade i svart
ekfanér som bakstycke till en kvarts julost i björk (naturlig storlek),
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
