Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. W. Sandström: Den svenska vintern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska vintern
Sydeuropa, där det råder ständig sommar och nätterna äro mörka
hela året. Men Västerbottens sommar är kort och växterna och
myggen måste skynda sig, om de skola hinna uträtta vad som måste
göras medan solskenet varar. Redan i september komma de första
snöflingorna och i oktober bäddas marken i sitt vita lakan. I
november börja de långa stjärnklara kvällarna med stjärnfall och
norrsken. Fullmånens bleka ljus lyser över det vita snötäcket.
Vintern är kommen, den härligaste av årstider för en med skidor,
kälke och skridskor utrustad företagsam pojke.
Från torpet ledde ett skidspår ut till stora världen. På detta drog
far ut till sitt arbete och mor till byn för att köpa mat. När jag
började skolan blev det min tur att använda detsamma. Jag hade en
halv mil att gå morgon och afton.
Då far dog lastade jag vårt bohag på en sparkstötting, tog min
mor och yngre bror med och gick den 20 mil långa vägen till
Sundsvall. Färden tog 14 dagar i anspråk. Det var min första
vinterlångfärd.
Snart var jag i Stockholm. Professor Otto Pettersson hade
utslungat sin djärva teori om Golfströmmens inflytande på Sveriges
klimat och påvisat möjligheten att med dess hjälp förutsäga
väderleken lång tid i förväg. Det var en fascinerande teori, som öppnade
nya perspektiv för min tankevärld. Väderleken i Sverige
inordnades i ett större sammanhang. Den berodde på havet i väster. Det
varma havsvattnet gav oss vårt milda klimat.
Jag jämförde Sverige med andra länder på Sveriges breddgrad,
Sibirien, Alaska och Grönland. Dessa hava arktiskt klimat och
sparsam befolkning med låg levnadsstandard, samojeder, tjuktjer
och eskimåer, medan Sverige äger stora skogar och rika skördar,
som livnära en talrik, kulturellt högtstående befolkning. Utan
Golfströmmen vore vårt land en obeboelig isöken liksom Grönland
eller en skoglös tundra som Sibirien. Vi ha Golfströmmen att tacka
för våra rikedomar, vår kultur och vår existens. Sannerligen, denna
källa till vårt välstånd var värd en närmare undersökning.
Dr Nils Ekholm var lika hänförd som jag över det nya
uppslaget. Skarp sifferkarl som han var ville han räkna ut exakt huru
många grader Europa uppvärmdes av Golfströmmen i januari.
Det var ett svårt företag. Han gick tillväga på följande sätt. Ur
engelska och tyska temperaturkartor för hela jorden beräknade
han latitudgradernas medeltemperatur i januari. Dessa
medeltemperaturer kunde med skäl betraktas som latitudernas normaltem-
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
