- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1937. Västerbottens län /
28

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Ahnlund: Västerbotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ett eget rättskipningsdistrikt jämsides med Österbotten.
Ärkebiskop Jakob Ulvsson, som 1482 i förläning mottagit de till
hans stift hörande delarna av »Norrbotten», övergår småningom
till att nyttja den nya benämningen. Man kan icke gärna
misstaga sig om att det var just vid denna tid, mot slutet av 1400-talet,
som det välbekanta landskapsnamnet begynte vinna hävd.
Ännu så länge huvudsakligen för juridiska och administrativa
ändamål, utan att ha vunnit verkligt fäste i det allmänna
språkbruket i landet. Man ser det bäst i Stockholms senmedeltida
stadsböcker, där Norrbottensnamnet med få undantag förhärskar,
vare sig Väster- eller Österbotten åsyftas. Föga annorlunda var
det under äldre vasatid. Visserligen gav nu lokalförvaltningen
föredöme med sin följdriktigt genomförda västerbottniska
terminologi, fastslagen i landsändans sigill och iakttagen i
menigheternas undersåtliga inlagor. Men i vana och sed levde det gamla
gemensamhetsnamnet fortfarande kvar som kraftfull historisk
lämning. »I Norrbotten bodde ingen norr om Bygde den tiden»,
heter det betecknande hos Johan Bure. En hans samtida, den från
Baggböle stammande ärkebiskop Kenicius, kan i sin brevväxling
med Axel Oxenstierna ena gången förlägga sin hemsocken Ume
till Västerbotten, andra gången till Norrbotten.

Man kunde då fråga sig, varifrån gamle Olaus Magnus har fått
sin tredelning av Bottenlandet eller Botnia, när han alltså
infogar ett Norrbotten vid sidan av Väster- och Österbotten.
Tydligen utgår han från den kyrkliga organisationen, med vilken han
som prelat och norrlandskännare var väl förtrogen. Det forna
bottniska storkontraktet hade vid mitten av 1400-talet kluvits i
tvenne, under prostar i Ume och Lule. Olaus Magnus tar ut
steget och låter prosterierna, fö</img>relöparna till senare fögderier, bilda
landskap var för sig. Också detta var en tendens hos tiden. Man
finner den myndigast uttryckt i 1634 års regeringsform, som
stadgade att Norr- och Västerbotten gemensamt skulle uppsätta ett
regemente, Österbotten ett annat.

Det stannade vid denna ansats till boskifte. När de båda
förstnämnda landskapen — om man i regeringsformens anda brukar
detta ord — några år senare lösgjordes ur Norrlands stora
hövdingedöme och med underlydande lappmarker sammanslogos
till ett eget län, Västerbottens, kom utvecklingen att återtaga sin
förra riktning, och det numera gemensamma läns- och
landskapsnamnet lade en fastare grund för det språkskick vi känna. Väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:43:53 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1937/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free