Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Borelius: Från Västerbottens kustbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Västerbottens kustbygd
I Burträsk stannar jag över natten. Samhället ligger särdeles
vackert till och är med alla sina björkplanteringar ovanligt lummigt
för norrlandsförhållanden. Dessutom tycks det gå framåt: jag ser
rätt många nybyggda gårdar. Trindlogar sticka fram lite varstans
mellan husen.
På måndagsmorgonen fortsätter jag mot Skellefteå. D. v. s.
mitt mål är egentligen Kåge, halvannan mil längre mot norr,
men jag måste vänta på busstur i staden några timmar.
Höstdimman ligger ganska tät över nejden, jag får ingen riktig
överblick över landskapet, men dimman är själv desto vackrare i
alla sina tusen gråstämda skiftningar. Här börjar en ny sorts
lador uppträda, trånga nertill och vida upptill. För mig är det
hemlandstoner: i Norrbotten är den typen så gott som
allenarådande. Konstruktionen hindrar ladorna från att bli begravna i
snön. Vid yrväder uppstår en vindvirvel omkring dem, och hur
högt än drivorna torna sig runt om, ligger en dylik lada fri från
snö i en grop.
Skellefteå växer starkt just nu. På gatorna myllrar det av folk
från stad och landsbygd, ändå är det inte marknad eller ens lördag
utan en högst vanlig måndag mitt i potatisupptagningen; och så
många bussar som stå uppradade på torget har jag aldrig förut
sett på en gång i hela mitt liv. I följande lilla tabell visas till
vänster stadens årliga folkmängdstillväxt per tusen invånare under
de senaste åren, och till höger samma siffror i medeltal för alla
Sveriges städer:
Å r Skellefteå Sveriges
städer
1930..........................____ 134,05 o/00 13,13 o/OÜ
1931.............................. 78,61 » 19,04 »
1932.............................. 79,47 » 11,80 »
1933.............................. 94,42 » 6,98 »
1934.............................. 93,97 » 13,93 »
Siffrorna tala; i själva verket torde Skellefteå under dessa år,
procentuellt sett, ha växt hastigare än någon annan svensk stad.
Det beror naturligtvis till stor del på Bolidens närhet. Gruvfältet
började bearbetas 1926 och arbetet kom i full gång 1929—30.
Men det beror också på busstrafiken. Västerbottens län är
busslänet framför andra. Det hade i början av år 1934 inte mindre
än 265 koncessionerade linjer om sammanlagt 13 916 kilometers
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
