Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Borelius: Från Västerbottens kustbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Borelius
utsikten från tornet är storartad. Mot nordväst tränger dalen
ihop sig, mot sydväst breder den ut sig till slätt; södra älvstranden
består av idel ängar med lada vid lada, en hel här av lador som
jag aldrig sett maken till, alla av den snedväggade
norrbottenstypen.
När vi komma ner ur tornet väntar oss en bil. I kyrkoherdens
sällskap ge vi oss ut på en fotograferingstur; det är några
arbetsbilder som ännu fattas.
Här slutar studieresan. Bilen kör oss till Storkåge och därifrån
till Skellefteå. I Bastuträsk skiljas herr Lundgren och jag och
fara genaste vägen var och en till sitt hem.
Under hela färden har jag haft en särskild sak i sikte, det är något
jag frågat mig för om överallt: Hur flyter jordbruksarbetet framåt
under årets tider, hur dela värme och köld, torka, regn och
jordens fruktbarhet in det västerbottniska bondeåret? Svaren ha
varit ganska enstämmiga. I detaljer kunna bruken skifta, i stort
sett är rytmen densamma överallt. Jag får fläta samman vad jag
hört i olika byar, skildra det allt i ett och meddela de viktigaste
avvikelserna på deras behöriga rum.
Vi ha många slags år. Vi ha kalenderår, kyrkoår, bokföringsår,
ecklesiastikår, fardagsår, bruksår och ännu några andra. Vart
och ett börjar på sin tid, har sin egen epok. Att kalenderåret nu
för tiden överflyglar alla de andra beror på statens och det
offentliga livets övervikt över allt enskilt i våra dagar. Men det
har inte alltid varit så.
När börjar bondeåret? Frågar man de äldre får man inget
entydigt svar; de känna sig osäkra inför frågan. Första januari
har ingenting med jorden att göra; då börjar det julianska året
som med Roms makt gått segrande ut över världen. Det är på
samma sätt med dygnet, det är de fornromerska juristernas dag
som börjar mitt i natten. Det germanska dygnet började vid
solnedgången, natten hörde till följande dag. Julaftonen, den
tjugufjärde december efter klockan sex, var förr bokstavligen
juldagens afton; därav namnet. Så var det med varje helgafton,
med marknadsaftonen, med alla »aftnar». I min barndom firades
i Dalarna namnsdagsbarnen med uppvaktning kvällen före
namnsdagen, och min gamle far räknade alltid sabbat från
helgsmålsringningen på lördagskvällen till söndagsaftonen vid samma tid.
Bondeåret måste ha börjat antingen vår eller höst; om våren
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
