- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1937. Västerbottens län /
104

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Borelius: Från Västerbottens kustbygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hem nu och rivs till strö. Ved kör man också till gården. Veden
ger för övrigt arbete hela vintern, man hugger ved, man kapar
och klyver ved: långved till avsalu och småved för gårdeins behov.
Har man någon avverkning i gång, vare sig som egen affär eller
åt något bolag, då börjas den i oktober och pågår till i mitten
av april, d. v. s. till snösmältningen. Där man har enskild såg
eller någon mindre bysåg börjar man sedan försåga det virke
som körts hem på föret. Efter jul, då höförråden hemma börja
sina, måste man forsla hem hö från lador på utängarna. Och på
sista föret kör man så ut den gödsel som samlats under vintern.

Mellan påsken och vårbruket blir det en jämförelsevis ledig tid. Då
får man återigen se till allt sådant smått som blivit efter under den
brådare tiden: man reparerar redskap och maskiner till sommaren,
man ställer i ordning och kompletterar förrådet av hässjevirke.

Nu ha dagarna blivit långa och solen har börjat värma upp
luften och marken. Snön har smält och tjälen går ur jorden.
Vårbruket börjar. Har man inte hunnit med all plöjning på hösten
får man göra det arbetet färdigt nu. Sen kommer det i ett:
sladdning, gödselspridning — helst med spridare, har man ingen får
man sprida med grep — så två harvningar, och sen sådden
som ju numera oftast sker med maskin. Efter sådden vältas
tegarna med stockvält eller cambridgevält, beroende på jordens
fuktighet.

Rätta såningstiden anses i Norrfors vara mellan den tredje
och sjunde juni; i Stortjärn sår man »i slutet av maj och i början
av juni» ; i Kåge »vid pingsttiden». I fjol höllo inga märken streck,
allting kom så mycket tidigare än vanligt: i Norrfors var man
färdig med vårbruket den tjugunionde maj, i Kåge redan den
tjuguförsta. Helst sår man först havre som har den längsta växttiden,
så kornet, sen blandsäden och sist havre i grönfodret och gräsfrö
i höstsäden. När säden är i jorden sätter man potatis och sår
rovor.

Marken har blivit grön och det är tid att släppa ut korna;
men först måste man stänga kring gård och betesmarker. När det
är gjort blir det en ledig tid vid midsommar, då bonden kan andas
ut och resa på besök till släkt och vänner, för så vitt han inte
i stället tar emot dem i sitt eget hem.

Slåttanden (slåttertiden) är årets brådaste tid. I Umetrakten
räknas Saradagen, den nittonde juli, vara rätt tid att börja
slåttern; i Kåge börjar man slå »efter tredje böndagen». I fjol var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1937/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free