Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. G. Andersson: Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den svenska kopparn. Först år 1788 framställdes emellertid guld
vid Falun, och nu följde en arbetsperiod åren 1790—1862 under
vilken man utvann inalles 48 kg. År 1863 infördes s.k.
anrikningssmältning vid Falun och man fick nu under åren 1863—1881 ett
utbyte av tillsammanlagt 136 kg bergfint, d.v.s. 24-karatigt guld.
1881 träffades för första gången guld i synlig mängd i Falun, och
härmed blev den gamla hedervärda koppargruvan den enda
svenska fyndigheten, som före Boliden gjort sig förtjänt av att
kallas en guldgruva. Under åren 1880—1920 utvann man sålunda
vid Falun ej mindre än 2 050 kg bergfint guld.
Med upptäckten av de rika kismalmerna inom Skelleftefältet
under 1920-talet har hela Sveriges produktion av ädelmalmer
revolutionerats. Om vi hålla oss blott till den förnämsta av dessa
fyndigheter, Boliden, och lära att man här ner till 200 meters djup
beräknar att utvinna cirka 570 kg guld för varje meter som hela
fyndigheten i genomsnitt avsänkes, skola vi med ens se, att det rör
sig om en guldproduktion i helt annan skala än vid Falu gruva,
till och med under dess guldålder kring sekelskiftet.
II. MALM UNDER MYR.
De senaste årtiondenas labila förhållanden på världsmarknaden
ha lett till en ny uppfattning om malmfyndigheternas värde.
Det absoluta värdet har fått ge plats för en i hög grad relativ
uppskattning. Ännu för tjugufem år sedan ansåg man ej blott i
lekmannakretsar, utan kanske än mer bland fackmännen, att sådana
jätteförekomster som Norrbottens järnmalmer voro för alla tider
orubbliga värden, vilka borde mycket försiktigt exploateras och
helst reserveras för den norrländska järn- och stålindustri som man
då gärna drömde om.
Efterkrigstiden har i denna som i nästan alla internationella
frågor skakat våra gamla trygga lärosatser. När de forcerade
krigsrustningarna ebbade ut och man skulle söka komma tillbaka
till en stillsammare fredsindustri, kom järnskrotet att med
en gång spela en roll som man ej förutsett. Kriget hade i
febertempo skapat och vrakat, nu gällde det att leva ekonomiskt, och
det fanns massor av skrot att sätta in i järnets kretsgång. Det är
troligt att allt framgent skrotcirkulationen kommer att spela en
betydande roll inom järn- och stålindustrien. Denna erfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
