Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. G. Andersson: Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1924 upptäcktes Bolidenmalmen av Emissionsbolaget, som vi
skola se i nästa avsnitt av denna uppsats, och 1930 Kuorbevare av
Sveriges Geologiska Undersökning, för att nämna blott ett par
exempel av synnerligt intresse.
Ett av de senare årens fynd är Laver i Norrbotten, ej så
synnerligen långt från Skelleftefältet, en förekomst som redan är
föremål för brytning i mindre skala. Situationen i dessa trakter
är sålunda för närvarande att man känner en mängd
fyndigheter av större och mindre omfattning, men hittills blott en verklig
stormalm, Boliden. Utsikterna till framtida stora fynd skola vi
diskutera i uppsatsens sista avsnitt.
Vad är det nu som gör malmletningen i Västerbotten så speciellt
vansklig att den först i allra nyaste tid kunnat bedrivas med
framgång.
Svaret är att malmerna här äro i alldeles ovanligt hög grad
jordtäckta, liggande oåtkomliga för den vanlige malmsökaren under
morängrus, sand och myr eller under sjöarnas vattenyta, som fallet
är vid Mensträsk. Bergen i dessa trakter bestå till övervägande del
av motståndskraftiga graniter och andra ofyndiga bergarter. Den
malmförande formationens leptiter och andra skifferartade
bergarter ha mindre väl motstått inlandsisens och andra förstörande
krafters angrepp och bilda därför de av skog, myr och sjö
behärskade lågslätterna.
En annan svårighet vid malmletningen inom dessa ändlösa
myrmarker är en omständighet som blivit klarlagd först genom de
senaste femton årens dyrköpta erfarenhet. Kismineral i små
mängder, alltför små för att tillåta ens tanken på en brytning,
förekomma i stor utsträckning, och sådana fattiga malmimpregnationer
ha gång på gång narrat den mindre erfarne malmsökaren till en
illa grundad optimism.
Hur arbetar nu sakkunskapen för att se ned genom myrarnas
vatten och torv och för att undgå de många antydningar till
kismineral, vilka ej äro rika nog för att kunna brytas.
Det första stadiet i malmsökandet har som en regel varit fyndet
av malmblock. Inlandsisen har, då den skrapade fram över
malmkropparnas yta, ryckt med sig större och mindre stycken av
kompakt malm, och många av dessa block ligga tillgängliga så att den
vane prospektorn på deras rostiga yta kan gissa sig till att det
möjligen rör sig om ett block, som kommit från en värdefull men
hittills okänd malm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
