Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. G. Andersson: Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det intressantaste är dock kartarkivet, vilket avslöjar
fältarbeten av för mig oanad omfattning, karteringsarbeten, vilka inom
norra Norrland på ett mycket betydelsefullt sätt komplettera
Sveriges Geologiska Undersöknings arbeten. För en första
flyktig betraktelse kan det synas som om dessa detaljerade
kartläggningsarbeten inom terränger, vilka delvis med visshet ej äro
malmförande, skulle ha ringa eller ingen betydelse för den
praktiska gruvbrytningen, men redan några timmars inträngande i
kartmaterialet under Baeckströms ledning skulle övertyga även
lekmannen att detta tidsödande och omsorgsfulla detaljarbete är
den enda vägen till kunskap om de lagar, som bestämma
malmkropparnas till synes nyckfulla fördelning inom de vidsträckta
terränger, där vi nu finna Västerbottens nyskapade bergslag.
Efter lunchen tar Baeckström mig med ut att se malmkroppen
sådan den nu ligger blottad i dagytan.
Ett duktigt stycke av landskapet har här grundligt omdanats av
människohand, eller med tillhjälp av två elektriska grävmaskiner,
om vi skola vara fullt exakta. För tio år sedan, då Bolidenmalmen
upptäcktes, var det nutida industriområdet alldeles obebott, en
försumpad skogsmark av tall, gran och björk, med en liten tjärn i
sydkanten av den nuvarande jordrymningen.
När man genom borrningar och försöksbrytning skaffat sig
tillförlitlig kännedom om malmkroppens form, beslöts det att hela
jordmassan som täckte malmen skulle bortskaffas. Det gällde en
volym av en miljon kubikmeter, som under åren 1928—34
bortgrävts och lagrats öster om gruvområdet på sluttningen ner emot
Strömforsdalen.
När vi nu vandra in över det jordrymda området, se vi en av
grävmaskinerna rulta omkring på sitt caterpillarband grävande i
områdets västra del, där ännu ett stycke återstår att utgräva. Den
är numera en sannskyldig trotjänare, denna grävmaskin, som
varit med allt från början i det ytterst slitsamma arbetet. Men den
har under årens lopp blivit så mycket lappad och reparerad att
kanske ej så värst mycket är kvar av det ursprungliga ekipaget.
Medan vi vandra omkring och granska malmens olika delar
berättar Baeckström historien om hur denna väldiga malmkropp
upptäcktes.
Redan tidigare hade man funnit sulfidmalmer längre upp i
Skellefteälvens dalgång. År 1921 arbetade en av bolagets
geologer i dessa trakter, och han fick av en bonde i trakten av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
