Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. G. Andersson: Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man beräknar, att den sammanlagda malmarean av de nu kända
Västerbottensfyndigheterna är cirka 100 000 kvm eller 10 hektar.
I betraktande av att så stora delar av det malmförande området i
Västerbotten utgöres av myrar eller annars jordtäckt lågland, synes
det troligt att denna sammanlagda areal av ytligt belägna malmer
kommer att ökas. Jag betonar att jag brukar uttrycket ytligt belägna
malmer, ty om vi bortse från den under avancerad brytning
varande fyndigheten vid Boliden, känna vi just ingenting rörande
malmförekomster på större djup än 100 meter. Och vad mera är,
vi känna över huvud taget ej någon malm som icke går upp till
bergytan. Detta begrepp bergytan torde vara en smula dunkelt
för lekmannen. En malm som den vid Boliden var helt och hållet
dold innan undersökningsarbetena där igångsattes, men den var
dold endast under ett tretton meters täcke av morängrus, sand och
torv. Så snart detta jordtäcke avlägsnats, blev det synligt, att den
forntida inlandsisen skrapat bort allt det berg som en gång täckte
malmen och skurit ett snitt tvärs igenom malmkroppen. Här ha vi
sålunda ett typiskt fall av det sagda, att malmen visserligen låg
dold under ett tjockt jordlager men dock nådde upp till bergytan.
På samma sätt förhåller det sig mig veterligen med alla kända
malmer inom Skelleftefältet.
Vi kunna nu fråga oss : är det troligt att det ges malmer på större
djup, vilka alls icke nå upp till bergytan under moränen. Svaret
blir, att bildningen av dessa malmer ej skedde i förbindelse med
den nutida bergytan, vilken är ett ganska godtyckligt snitt genom
den malmförande formationen. Det finnes därför ingen anledning
antaga, att malmarean är mindre exempelvis på två hundra eller
fem hundra meters djup än den är i bergytan. Malmer av det
värdefulla slag som Bolidenmalmen kunna säkerligen brytas ner till ett
djup av tusen meter. Då vi å andra sidan just ingenting känna för
närvarande om detta malmdistrikts tillgångar under
hundrametersnivån och ganska litet under femtiometersnivån, kunna vi
rätt tryggt utgå ifrån, att vi hittills lärt känna mindre än en
tiondel av den malmmängd som finnes ner till tusen meters djup inom
Skelleftefältet. Jag är fullt på det klara med att detta resonemang
på många sätt är osäkert, men det är dock en första vägledning
mot djupet och en anledning till förtröstan att Skelleftefältet i
kunniga mäns händer skall kunna bjuda på ett uthålligt bergsbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
