- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1937. Västerbottens län /
168

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernhard Nordh: Nybyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bernhard Nordh

fri från att betala lega men får under de därpå följande tre åren
erlägga arrende, beräknat till 1,8 procent av sammanlagda
beloppet av odlingsmarkens värde och den byggnadshjälp som lämnats.
Efter denna tid höjes arrendet till 3,6 procent.

Som byggnadshjälp erhåller en kolonist intill 3 500 kronor och i
odlingsbidrag utan återbetalningsskyldighet 750 kronor. Dessa
belopp utbetalas enligt särskilda bestämmelser i den mån arbetet på
kolonatet fortskrider.

Avlopps- och avledningsdiken, ävenså laggdiken, vilka
möjliggöra odlingsarbetets omedelbara påbörjande, anläggas genom
statens försorg.

När kolonisten fullgjort stadgade arbeten, äger han rätt inlösa
kolonatet. Markvärde och byggnadsbidrag äro bestämmande för
köpesumman.

Kolonisationsverksamheten ansågs emellertid inte motsvara
förväntningarna, och genom riksdagsbeslut 1929 skulle kolonat inte
vidare få upprättas. Ny form för upplåtande av odlingslägenheter
blev krontorp med domänstyrelsen som handhavande.
Krontorpens villkor äro i stort sett desamma som kolonatens. Några
förbättringar anses dock föreligga.

Ett krontorp upplåtes på femtio år med innehavaren
förbehållen optionsrätt till förnyat arrende. De första femton åren äro
arrendefria, men från och med sextonde året utgår en årlig
arrendeavgift enligt samma beräkningsgrunder, som gälla för kolonatet
(3,6 procentj. Även krontorparen får byggnadshjälp och
odlingsbidrag och äger rätt att inlösa torpet.

Av helt annan typ äro de under senaste åren inrättade
arbetar-småbruken. Medan kolonat och krontorp förlagts till
kronoparkerna, äro småbruken ämnade att direkt länkas in i den gamla
bebyggelsen. Småbrukaren köper alltså mark av hemmansbönderna,
och för att kunna göra detta erhåller han av statsmedel ett
små-brukarlån på mellan fyra och sjutusen kronor. Lånet är
amorte-ringsfritt de första fem åren, men därefter skall 2/3 av lånet
amorteras inom trettio år. Småbrukens areal varierar mellan 2
och 7 hektar, och det är vanligen obruten mark, som inköpes.

Denna form för nybyggnad har blivit mycket uppskattad, och
enbart i byn Malgovik ha sommaren 1936 uppförts sex
arbetar-småbruk. Det är väg- och skogsarbetare, som här fått en
möjlighet till bättre bostad och till den välkomna biinkomst ett par kor
kunna ge.

168

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1937/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free