Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustav Rosén: Väg och bygd i Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav Rosén
eller någon annan stakar ut vägen och mäter väglängden. Någon
profil upprättas ej. Man bygger många meter väg för de pengar
som eljest skulle gå åt till avvägning, ritning och uträkning av
kubikmassor. Om vägen är behövlig och medel finnas tillgängliga
beviljar länsstyrelsen en krona per längdmeter jämte särskilt
anslag för broar, om sådana behövas.
Byggandet av enkronasvägar har i många fall gått med
amerikansk fart. En av de första vägarna av detta slag kom till på ett
sätt som måhända bör omnämnas.
Åtta mil nordväst om Sorsele kyrkby ligger kapellplatsen
Ammarnäs, vilken ännu saknar vägförbindelse med yttervärlden. Byn
har blott en vägbit på tre och en halv mil till båtbryggan vid
Gillesnuole, vilken trafikeras av ett par bilar. I vintras, när isen
på den sex mil långa Storvindeln varken bar eller brast, voro de
mer än fyrahundra människorna inom Ammarnäsområdet
fullständigt isolerade under flera månader.
Hösten 1932 saknade Ammarnäsborna utkomstmöjligheter och
anhöllo enträget vid ett sammanträde inför landshövdingen att
något arbete måtte igångsättas. Länsstyrelsen hade några månader
tidigare beslutat att undersökning skulle verkställas för en
öde-bygdsväg från Ammarnäs till byn Tjulträsk, nära en halv mil.
Undersökningen hade emellertid icke hunnit påbörjas och pengar
till en sådan väg funnos ej. Men om Ammarnäsborna i stället
ville bygga en enkronasväg, så kunde de få börja redan
påföljande dag, en måndag omkring den 1 oktober. Svaret blev
enhälligt ja. En muntlig redogörelse lämnades för de krav som
ställdes på vägen. Den för saken mycket intresserade
vägstyrelseordföranden, som deltog i resan till Ammarnäs, stannade kvar
för att på måndagen medverka vid stakningen. På tisdagen hölls
auktion på vägskiftena, på onsdagen voro hackor, spadar och
spett i gång utefter hela vägsträckan och något över en månad
senare gick den första bilen från Ammarnäs till Tjulträsk. Det
återstod blott att till kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anmäla att den beslutade vägundersökningen ej behövde utföras,
enär vägen redan vore byggd.
Enkronasvägarna äro tre meter breda med trummor av trä
samt nödiga diken och avloppsdiken. De äro i allmänhet
framkomliga med lättare automobiler men äro givetvis icke avsedda
för tunga sliperstransporter, fastän man under sistlidna vinter
utnyttjade en två mil lång enkronasväg vid Storvindeln på detta sätt.
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
