Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustav Rosén: Väg och bygd i Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tärna till Ranfjord blir nog en av de vackraste som står en turist till buds i vårt land.
Efter överenskommelse mellan fylkesmannen i Nordland och landshövdingen i Västerbotten bygges ännu en mellanriksväg. Vägen Tärna—Västansjö—Joesjö skall fortsättas till gränsen, och norrmännen äro redan i gång med sitt två mil långa vägbygge, som skall förbinda Hattfjelldal med Krutvatnet och nyssnämnda väg på svenska sidan. När denna väg fullbordats blir det möjligt att nå den vackra järnvägsstationen Trofoss på Nordlandsbanen, som snart öppnas för trafik.
I Västerbotten ser man att väg bryter bygd. Nya stugor byggas och tegar trollas fram i skogsgläntorna var vägar än brytas. Medan folkmängden i en del län står stilla eller minskas växer den i Västerbottens län sedan decennier med två tusen för varje år som går. Folkförsörjningen är fördenskull en fråga sorn i en eller annan form ofta gör sig påmind.
Ökade vägförbindelser äro nödvändiga. Denna fråga är ständigt aktuell i varje vrå av Västerbotten.
Men när en undangömd by fått väg, då är det glädje i varenda stuga. Finns det en flagga i gården, så går denna i topp, när första bilen kommer till byn.
Nyligen syntes i en västerbottenstidning ett bygdebrev från Åbacka i Sorsele socken, en lappmarkssocken som är lika stor som hela Stockholms län, vari berättades ungefär följande. Det hade kommit telefonbud att en lastbil kunde väntas till byn. Vägen var inte färdig än, men en lastbilschaufför skulle dock försöka ta sig fram med en familjs bohag, innan älven frös till och omöjliggjorde färj trafiken. Det var första bilen som kom till Åbacka. Lastbilens ankomst var den största händelsen i byns historia, och det var därför naturligt att så gott som hela byns befolkning samlades för att beskåda fenomenet.
För den som i all sin tid haft fullt upp av goda kommunikationer måste ett sådant glädjeutbrott synas en smula naivt. Men man får kanske en annan tanke om man också läser brevskrivarens slutord: Ingen annan än den som varit utan väg i hela sin tid kan göra sig en föreställning om den tacksamhetskänsla man erfar, då man blir hjälpt på detta sätt.
Det är inte uteslutande behagligt att en eller annan gång för någon kort stund vistas i trakter där man är fullständigt isolerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
