Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigurd Læstadius: Med forsbåt från fjäll till hav. En sommarfärd på Ume älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigurd Læstadius
igen. Snart vidgar älven sig till ett glitterstilla sel och jag låter båten
sakta driva förbi hembygdens kyrka, vars smäckra spira redan
på långt håll erinrar om den — i synnerhet från sjösidan — vackra
strandbyns betydelse. Vi passera Stensele kyrkby, fortsätta forsen
utför, dra båten över Grundselebanken, en flottledsreglerare, landa
så nedanför en liten fors och anse dagsverket slut.
Följande dag svänga vi nedför Dräpargrenan, in i
Långseleforsen och ut i selet med samma namn, som flyter tätt under det
dominerande Långseleberget. Vindstilla underlättar rodden.
Selets steniga och dystra stränder ha målande beskrivits av professor
Zetterstedt redan år 1832.
Utför den muddrade Nyseleforsen valsar båten lekande lätt.
Barselet möter, långsträckt och motvindskrusat. Byarna här i
älvens övre barrskogsregioner ligga i allmänhet under skyddande
lider och åsar vid selens nordstränder. Så är även förhållandet
med Barsele folkrika by. Ännu för 100 år sedan räknade den bara
två grannar, nu mäter den tre kilometer i längd.
Det blir drygt i motvind förbi Berglunda till den bullrande
Bar-seleforsen, men där väntar god hjälp i form av en enkom för
båttransport konstruerad rälsbana, tillkommen genom
flottningsföreningens försorg. Detta hjälpmedel lättar ofantligt. Nedanför
forsen bemanna vi båten igen och få sedan god fart genom hård
ström och svallande vågor.
Det dånar i berghällarna, dimslöjor stiga över älvplanet. Vi
ha åter nått en betydande tröskel, Storforsen. Vi dra båten förbi
fallet och hinna under silande regn Grundfors by, välbyggd och
blomstrande som så många andra på den hittills tillryggalagda
vägsträckan.
Vid 12-tiden dagen därpå, då vädret äntligen lättar, fortsätta vi
rodden mot havet, utför långa, vaggande forsar och i god
medström ned till Åskilje, där Juktåns betydande tillflöde möter. En
bit nedanför byn tar jag farväl av Stensele socken, som för 200
år sedan hyste en handfull nybyggare.
Bebyggelsen utmed älven nedanför Åskilje är i Lycksele socken
huvudsakligen lokaliserad till södra älvstranden. Uman rinner
lugn och sansad mil efter mil genom utpräglat moränlandskap och
blicken famnar milsvida susande furuskogar, som ge en liten
föreställning om landets rikedomar. Långsmala byar dyka fram med
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
