Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Till turistvärdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till turistvärdarna
ligen 32 000 gästrum tillhanda. Skulle vi skatta detta till 50 000
bäddar, kunde vi möjligen nu fullständiga siffran med att lägga till
Svenska turistföreningens 5 000 enklare gästbäddar i
fjällanläggningar och i vandrarhem. Hotell och pensionat omsatte år 1930
omkring 230 miljoner kronor och de gav sysselsättning åt över
35 000 anställda.
Tröttar jag, om jag ger jämförelsetal från en bekant svensk
industri, träindustrin — alltså sågverk och hyvlerier, snickeri- och
möbelfabriker hopräknade. På 2 300 arbetsställen producerade
träindustrin år 1933 för 290 miljoner kronor och sysselsatte
48 000 personer.
Det är alltså ett viktigt yrke, ett näringsfång av inte så liten roll i
vårt svenska samhällsmaskineri, som turistvärdarna företräder.
Nästan helt utgöres kåren av egna företagare, knappt 15 procent
av anläggningarna ägas av bolag, stat eller kommun. Håller jag
mig till år 1930, utgjorde de egna företagarna och anställda
företagsledarna 3 751 personer, 1 101 män och 2 650 kvinnor. Det
är intressant att se, hur inom hotell- och restaurangnäringen i
trängre bemärkelse, alltså enbart hotell och restauranger,
kvinnor och män vägde något så när jämnt: 700 män mot 970
kvinnor. Men männen får böja sig och se ett klart uttryck för kvinnans
större fallenhet för pensionatsrörelse i att här fanns det endast 295
manliga företagare mot 1 678 kvinnor.
Hur skall vi då egentligen sköta vårt hedervärda yrke för att det
skall vara heder värt. Jag tar mig friheten att säga vårt, eftersom
jag inom mitt kameleontlika arbetsområde även har en nypa
turist-värdsgärning att övervaka — blygsam må så vara, då den blott
gäller de enkla anläggningarna: fjällstationer, turiststugor, kåtor och
vandrarhem.
Vad är det för fordringar, som ställs på våra turistvärdar, på
hotellen och pensionaten? På det kan lämnas hundrade svar och ett.
Och det enda svaret skulle vara: de skall företräda svenskt skick
och svensk kultur av i dag.
Turistvärden måste följa utvecklingen, måste följa med i
utvecklingen.
Vår tid har gjort rent hus med vissa fördomar, vissa vanor, som
vi anser står i vägen för vår trevnad — och det har väl alla tider
gjort.
Ur våra bostäder och hem håller vi på att manövrera ut mörkret,
tyngden, högtidligheten, vi vill inte längre ha det pompöst, vi bryr
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
