Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: Göinge härader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blir det dåliga, och i vilket fall som helst har han bara att ta i med
hela ryggen, vilket han i regel också gör. Sällskaplighet och
konversationskonst utvecklas varken under plöjning eller sådd, och
om han i väntan på skörden eller fram mot vintertiden kommer på
språksamt humör, fäller han några träffande anmärkningar om
väderleken och ägnar kanske till och med ett par ord åt frågan, hur
vädret var vid samma tid i fjol. Dessa utbrott ange inte bara ett
högvattensmärke i hans ordflöde utan också hans utan all jämförelse
intressantaste samtalsämne, ty det är på väderleken allting hänger,
och jämförelsen med fjolårets klimat kan kanske alltid sprida
något ljus över de dunkla utsikterna för höstskörd eller vintersäd.
För göingen ligger det annorlunda till. Han är av ålder inte så
mycket jordbrukare som boskapsuppfödare, och han skall inte
bara sörja för sin fänad, utan också avyttra den. Han skall göra sig
gällande på kreatursmarknaderna. Han skall bemöta anmärkningar,
slå medtävlare ur fältet, tända hänförelsens eld hos tvehågsna
spekulanter, ha ett gott skämt till hands, när det drar ihop
sig till ett avbrott i köpslåendet och till slut få dem att i hemlighet
gnugga händerna över ett förvärv, där han själv fått bästa möjliga
pris på sina djur. Lediga stunder ägnar han åt slöjd.
Korgflätningen har urgammal hävd i dessa trakter, och varannan göing är
stegmak are. Fram på somrarna lassa de korgar och stegar på en
skrinda och ge sig ut i affärer; — jag har blivit utsatt för göingska
stegmakare i Båstad vid hallandsgränsen likaväl som i Ljunghusen
nere på Falsterbonäset, och det är inte troligt, att detta är
gränsmärkena för deras turnéer. Och åter gäller det samma sak för
göingen: att tala för varan, övertyga den motspänstige om korgarnas
förträfflighet och den tvivelsjuke om stegarnas oumbärlighet,
förvandla den surmulne hushållaren till en gladlynt kund,
tillbakavisa överdrivet prutande och kvarlämna ett angenämt och för
följande år räntabelt intryck vid uppbrottet. Sådant har gjort
göingen till psykolog, vilket slättbon inte har det ringaste skäl i
världen att vara, och halvvägs till yrkescharmör.
Till de göingska hemslöjder, som med tiden kommit ur ropet,
hör vapensmidet. Förr i världen var det kanske framför allt för
sin förfarenhet i den konsten, som göingarna voro namnkunniga.
De flintlåsgevär, som kallades göingebössor, voro förtjänstfulla
ting, och deras tillverkare visste också att hantera dem. Det var väl
egentligen med tanke på jakt, som denna skjutskicklighet uppövades
och hölls vid makt; — enligt en tradition brukade mödrarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
