Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mildred Thornburn-Busck: I Smålands fruktbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JT Smålands fruktbygd
hundratalet torgfördes var humle och rovor, och humlen ansågs
jämngod med den som infördes från Böhmen. Rester av dessa
humleodlingar finnas ännu att se; det är de förvildade rankor
som här och var slingra sig kring gärdesgårdarna. Först från år
1849 föreligga meddelanden om att stora mängder frukt från
trakten såldes på torget i Växjö.
Man tror att fruktträdens spridande ute i markerna tagit sin
början redan på tolvhundratalet, fastän de då ej ännu kunde ge
någon smaklig frukt. Kanske var det, här liksom annorstädes, i
klosterträdgårdarna som frukt- och grönsaksodlingen begynte för
att därifrån sprida sig ut över trakten. Enligt befolkningens åsikt
var det de från trettioåriga kriget hemvändande knektarna som
planterade de första fruktkärnorna, men mera antagligt är, att
det var dessa som förde med sig ympningens konst. Hur som
helst, så stå här nu åtskilliga av seniorerna inom Sveriges
fruktträdsfamilj. De från gamla tider kända fruktsorterna med deras
pittoreska namn, som berättade om ursprungsort eller utseende,
jätsbygds- prästgårds- och gubbäpplet, hunshultspäronet,
förarms-peramutten, rynkepungen m. fl., ha så småningom fått vika för
mera modärna sorter och genom hushållningssällskapets försorg
utökats med de mest delikata av nutidens dessertfrukter.
Huvudsorten är dock nu som förr det för Urshult specifika röda
kungsäpplet, ett vinteräpple av hård och hållbar karaktär och med
friskt syrlig smak. Ovanstående uppgifter har jag med benäget
tillstånd hämtat ur en artikel av kapten D. M. Klingspor i
Hyl-tén-Cavalliusföreningens årsskrift 1925.
De vildvuxna träden i hage och skog ympas allt eftersom de få
nödig stadga med ädlare kvistar. På Vemboö och Sirkön ser man
lund efter lund med äpple- och plommonträn, vilka under
blomningen erbjuda en betagande anblick.
Åkerbruket har alltså ingått en intim samverkan med
fruktodlingen, vilken här får betraktas som en minst lika viktig
näringsgren. Det lär till och med ha hänt ett år, det fruktrika och
livsmedelsfattiga år 1918, att Urshultsborna inhöstat över en million
kronor för sin frukt. Att ett sådant resultat kunde uppnås berodde
till stor del på att de själva sedan ett par år tillbaka tagit även
förädlingen om hand. Under det första krigsåret bildades nämligen
Urshults fruktbolag, som upptog den första fabriksmässiga
tillverkningen av äppelmos i Sverige. Från en blygsam början
nämnda år hade den redan 1918 stigit till 1 million kg. Vid sidan härav
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
