- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1938. Östergötland /
25

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tor Andræ: Östergyllen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tor Andræ:

ÖSTERGYLLEN



Här lämnar jag ett Kanans land som Östergyllen kallas.
Dess jämna mark och gröna trän förlusta ögon allas.
I gyllenland nu gyllensäd på gyllenåkrar skärs;
ske dig så rika gyllenår som guld från Péru bärs.


Så skrev en augustidag 1720 i en gästgivargård någonstans vid
smålandsgränsen magistern och lektoren Georg Wallin i sin
resedagbok. Wallin var norrlänning. På studiefärd till Paris hade
han lämnat Härnösand som ett armt och av ryssarna avbränt
Öbacka. Han hade sett det svenska landskapets tungsinta drag
ljusna alltmer, ju längre han kom mot söder. Men först då han
lagt bakom sig Kolmårdens mörka branter och kommit ut bland
sädesskylarnas täta rader på den öppna Kvillingeslätten lyste
landet upp i ett soligt, befriande leende. Här rådde godår och
fred, här växte bröd för stora ofredens hungrande folk och hopp
för kommande tider. Fagra Östergyllen, guldland, kornland!

Söderifrån kom mer än hundra år senare en annan lärd
herre, professorn och arkitekten Brunius från Lund, han som
träffades i domkyrkan alla dagar utom söndagen. När han från
Omberg såg ut över den granna slätten, blev han så betagen av
synen, att han ett ögonblick »tyckte sig försatt till Skånes
fruktbaraste trakter». Det var ett svindlande högt betyg för att komma
från Lund, och Brunius gör också för säkerhets skull strax ett
litet förbehåll: »En mängd gärdesgårdar och grindar samt
åkrarnas mindre fördelaktiga anordning och brist på dikning, allt
ådagalägger, att man icke här som i Skåne följt med den nya
tidens framsteg i jordbruk.» Nej, naturligtvis kan ingenting vara
riktigt som Skåne. Men sak samma, östgötaslättens leende kan
ingen motstå, han må komma från norr eller från söder.

Enligt den hemliga läran lyser ju vår karaktär omkring oss
som en färgsky, en aura. Den gode är ljusblå, bracksjälen går
i en fet leverbrun färg, intelligensen är giftigt gröngul. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1938/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free