Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Lindblom: Birgitta och Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andreas Lindblom
säkerligen blivit riksspråk om inte reformationen kommit och
den politiska makten förankrats i Mälardalen.
Nationalekonomiskt sett har klostrets innehav av hundratals
gods och mängder av kvarnar och fiskevatten i vårt landskap
inneburit en stor fördel. Åtminstone kan man förmoda att så
varit förhållandet, när man tänker på de tekniska rön på skilda
områden som gjordes i klostret och vilka säkerligen fingo
praktisk tillämpning å dess domäner. Det är också en
Vadstenamunk, sedermera biskopen i Västerås, Peder Månsson, som
skrivit vår första kända lantbrukslära på svenska, hans
Bondekonst.
Socialt sett har Vadstenaklostret genom sin kärleksverksamhet
och undervisning förvisso betytt mycket för landskapet. Otaliga
sjuka, ej minst sinnessjuka, fördes till Vadstena och att åtskilliga
genom beröring med relikerna blevo helbrägdagjorda, är ett
faktum varom Processus Canonizacionis Beate Birgitte lämnar
talrika vittnesbörd.
Religiöst sett torde man ej böra underskatta
Vadstenamunkarnas predikan och den andliga livaktighet som utströmmade
från den stora stiftelsen vid Vättern. När Gustav Vasa under
Dackefejden sade sig hysa misstro till östgötarna, emedan de
voro »fullstoppade med papisteri, Jungfru Marie mjölk och
Sancta Birgittas uppenbarelser», så må man taga detta som
beröm eller klander — ur religiös synpunkt är kungens
expressiva karakteristik i varje fall ganska upplysande.
Vad »vår medeltids märkligaste personlighet» — för att citera
Isak Collijn — betytt för Östergötland, kan icke enklare och
bättre sammanfattas än genom de ord som Nathan Söderblom
skrev år 1916 och som utgöra den bästa tänkbara slutvignett
för denna studie:
Hur mycket fattigare hade icke denna rika östgötabygd och
hela vårt land varit utan den ström av andlighet, bildning,
skönhet och arbete, som här uppvällde och som under många
släktled utbredde sig från denna ort!
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
