- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1938. Östergötland /
93

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berit Spong: På järn- och koppargrund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På järn- och koppargrund

bestämd fuktighetsgrad, som noga kontrolleras. Fuktigheten
är för övrigt av vikt även i ett annat avseende: man kan inte
leverera parkett av samma fuktighetshalt exempelvis till Luleå
och Växjö.

Alla dessa precisionskrav ställa stora anspråk på arbetarna.
På maskinella avdelningar användas nu gärna de yngre, men
överallt där något hantverksmässigt kommer med i spelet, stå
alltid de äldre kvar. Det är en präktig arbetarstam i
Åtvidaberg. Nästan alla äro infödda i samhället, känna varandra, äro
släkt med varandra, och generation efter generation efterträder
varandra i verkstäderna. Det vilar en fullkomligt borgerlig
trivsel över deras bostäder, alltifrån de vita 1700-talshusen,
vilka nyligen restaurerats och försetts med gårdsmurar för att
hindra insyn, och till de små villorna, som ligga vackert
inpassade i grönskande kuperad terräng. Ja, nu för tiden byggs
det knappast ett arbetarhem här, som inte har rostfritt stål i
köket, parkett i åtminstone något rum och badmöjligheter.
Grundaren av Åtvidabergs Industrier, baron Theodor Adelswärd, var
också initiativtagaren till dessa egnahemsbyggen; hans idéer
betraktades till en början med misstänksamhet, men nu är man
honom tacksam för hans framsynthet och ekonomiska stöd.
På grund av den rådande högkonjunkturen och bostadsbristen
måste dock för tillfället arbetare hämtas från grannkommunerna,
och på fabrikens bekostnad skjutsas de varje dag från och till
de avlägsna hemmen. Den yngsta arbetskraften och även en
del kvinnlig sådan fann jag på den sist tillkomna avdelningen,
»Facit»-fabriken, vars tillverkning är på god väg att växa alla
de andras över huvudet. »Facit» har blivit en av de bästa
lösningarna på räknemaskinens problem, byggd som den är på
svensk uppfinnarbegåvning, svenskt stål och hög svensk
ar-betarstandard. Åttiofem procent av tillverkningen exporteras
till sjuttio olika stater, däribland Amerika, där den är den enda
utländska räknemaskinen att tala om.

När man gjort rundturen — här har jag ju måst förbigå hela
avdelningar och många viktiga detaljer — och lämnat
Facitfabriken, där serietillverkningen flyter fram som på ett osynligt
band, står man åter vid torget, och det gamla Åtvidaberg får sin
talan på nytt. Jag uppsöker kyrkan eller kanske rättare kyrkoruinen,
ty den nu brukade gudstjänstlokalen är byggd i kvasigotik
och knappast sevärd annat än som ett exempel på en utsökt

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1938/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free