- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1938. Östergötland /
114

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berit Spong: På järn- och koppargrund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Berit Spong

ursprungsläget. På ån nedanför fraktades kanonerna, som
gjutits i Finspång och Lotorp, ned till Glan. Själv har
härskarinnan också ett par minnesmärken i gjutjärn: inskriftstavlan
på eken, där hon fått skydd under ett åskväder, lät hon genast
sätta upp, men det så kallade Järntemplet visar, att hon behöll
sitt välde ännu när tiden hunnit fram till oscarisk gotik. Nu bär
ingen bondbrud längre den svarta sidenklänning, broderad
med guld, som hon skänkt till Risinge gamla kyrka, och kyrkan
själv har blivit ett museum, som bland sina sevärdheter
förvarar hennes gröna marmorbadkar och hennes ^-formade
promenadvagn. Men de ridvägar hon anlade äro ännu i bruk,
och kanske är det i hela Östergötland enastående
valborgs-mässofirandet vid Finspångs slott, då parken strålar av
marschaller, kanonskotten eka i murarna och det dukas till stor supé
i mässflygeln, en sista avläggare av Auroras fester på samma plats.
Långt borta i skogen vid den gamla provskjutningsbanan
sover en kasserad kanon, en väldig tackjärnspjäs, som inte
gör tjänst åt vare sig skräcken eller glädjen. Den kallas »den
sista kanonen». Tyvärr är namnet missvisande, tyvärr ha vi inte
kommit så långt i förståndet. Men Finspång är inte längre med i
förstörelsens spel, och när jag den sista kvällen står på vägen
under Högby och ser zinkoxiden bolma vit som en dimma
kring Auroras slott, känns det som en lättnad. Gjutmästarn
skulle kanske inte hålla med mig, om jag sade det högt, men
Aurora skulle nog ha gjort det. Vi skulle ha delat den tanken,
att det vore ännu sämre ställt med världen, om en kvinna inte
längre föredroge örhängen framför kanoner.

114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1938/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free