Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ew. Sterner: Med Motala ström genom Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ew. Sterner
mässing eller drog tråd. »Mässingsbruket» blomstrade som bäst
vid mitten av 1700-talet. Ett sekel senare, 1854, övertogos
anläggningarna på holmarna av det nuvarande bolaget Holmens
bruk. Dess verksamhet växte och vidgades och inriktades på
två ting: papper och textilvaror.
Härmed togos strömmens krafter alltmera i anspråk av bruket.
Men många andra ville hugga för sig och dämde upp vattnet
här och var. Det blev ändlösa tvister och processer, allas strid
mot alla. Holmens bruk lade fram ett donationsbrev, utfärdat
av Gustav II Adolf och ställt till De Geer. Arkivforskningar
bekräftade att vattenrätten vid holmarna ingick i donationen.
Intet tvivel: bruket var »arvtagare» och rätter ägare.
Efter senaste sekelskiftet har elektrifieringen börjat på
allvar. Strömmen hade visat en nyckfull vattenföring. Den
matade en massa strömsnurror, vilka drevo en del av någon fabrik.
Plötsligt kunde en turbin bli orkeslös av vattenbrist och strejka:
hithörande fabriksavdelning måste stoppa. Det var villervalla,
ingen reda i det hela. För precis 30 år sedan avhjälptes det
värsta onda genom att den förut nämnda Kråkholmsstationen
byggdes.
15 år senare voro så gott som samtliga forsar slagna i bojor,
och den största stationen, Bergsbron-havet (avloppet var
ner-sprängt till havets nivå) kunde starta. Ett par år därefter kom
förvärvet av Förenade yllefabrikerna — en förening av de fyra mest
framträdande företagen — och med detta köp blev Holmens bruk
ägare till all kraft från de två nedre av de tre fallgrupperna.
Som vi se höra bruket och strömmen intimt samman. Och i takt
med den ökade krafttillgången stiger och stiger produktionen.
Papperet ligger nu i teten. Till en början gjordes det för hand.
Så föddes den makalösa pappersmaskinen, och en sådan köptes
in för ett sekel sedan. Nya kommo till; de kunde mangla fram
papper i långa banor, och det blev papper i långa banor. Men
de räckte inte. Och fabriksgyttret vid strömmen räckte inte till.
Holmens bruk svek sin ström och byggde ett nytt komplex i
Hallstavik, Roslagen. Vid världskrigets utbrott stod det färdigt.
Bolagets årsexport av enbart tidningspapper överstiger 100 000
ton. Nordiskt rekord!
Sedan komma textilprodukterna, men de stanna mestadels
hemma i landet. Det av Holmens vid mitten av 1800-talet inköpta
verket gjorde bomullsvaror, och efter 1908 äger bruket två av
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
