Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lundquist: Genom Kinda och Ydre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Lundquist
Det är som sagt en följd av skiftande synintryck man får
mottaga under denna färd. Starkt har minnet dröjt kvar av
bygderna kring Järnlunden. När man lämnat Brokind, det gamla
folkungagodset, öppnar sig plötsligt landskapet. Vidsträckta,
mjukt böljande åkrar och ängar, ljusa lövskogar, resliga ekar
på fälten och bortom detta Järnlunden med dess holmar och
uddar.
Vid Rimforsa lämnade jag åter stora vägen, som jag följt
milen från Brokind, men som jag ditintills sorgfälligt undvikit,
körde ned förbi Skedevi praktfulla slott och Tjärstads kyrka
mot den gamla kulturbygden kring Kättilstad. Högt på en kulle,
bortom vida slätter, skymtar kyrkan. Bygden är som sagt
gammal. Hit knyter sig också traditionen om Inge den äldres samtida
Kettil Okristen, »jarl över Kinden», vilken i vredesmod över den
kristna lärans framgång i landet levande satte sig i hög för att
där framhärda de tre åren intill sin död. På grusåsen intill
kyrkan återfinner man ett vidsträckt, dock till större delen spolierat
gravfält från vikingatiden.
Från Kättilstad bär det vidare ned mot Hägerstads kyrka, där
jag slår in på gamla vägen över Ulvesund till Kisa. Kontrasten
mellan den rika, i linjerna lugna jordbruksbygden jag just
lämnat och Åsundenlandskapet, sådant det framträder under
denna färd, är påfallande. Ju närmare man kommer det forna
färjestället, Ulvesund, en trång, bara några hundra meter bred
passage i Åsunden, desto mer ränna bergen i höjden, och väl
över sundet — en vänlig rodderska hjälper mig över — får jag
den typiska Kisanaturen i närbild på det mest påtagliga sätt.
På den gamla landsvägen går färden fram över väldiga
backar och under höga stup. Förr — för bara något decennium
sedan — var denna färdled en väg av betydenhet. Nu ligger
den där helt övervallad, men med körbanan fullt skönjbar,
med hagarnas björkar tätt inpå livet. Med backar vars
lutningsvinkel säkert tredubbelt överstiger den, våra dagars
vägbyggare angivit som ett maximum för en god väg.
Den gamla vägen, där den löper fram mellan stupen, inbjuder
till några betraktelser i allmänhet över Kinda härad.
Skansanläggningen på det branta, 100 meter över Åsundens yta
belägna »Dackeberget», strax V om Ulvesund, från vilken jag i
den nedgående solens timma får en utblick över en fantastiskt
vacker Åsundenbygd, ger perspektiv över landskapet också i tiden.
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
