Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lundquist: Genom Kinda och Ydre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Lundquist
Kinda har alltså länge, trots det att större delen av häradet
upptages av vilda och otillgängliga skogs- och bergstrakter, stått i
rätt intim förbindelse med yttervärlden. I våra dagar är detta
ytterligare understruket genom den järnväg, Östra Centralbanan,
som via Kisa och Vimmerby förbinder Linköping med Kalmar.
Kinda kanal har också i inte ringa mån bidragit att
upprätthålla kontakten med omvärlden.
Som yttre manifestation av denna kontakt framstår för oss
samhället Kisa. Den gamla marknadsplatsen och
vägknut-punkten, huvudorten i Kinda, är nu ett rätt betydande
municipal-samhälle med inemot 1 500 invånare.
I fortsättningen gjorde jag — som redan antytts — några
dagslånga turer i Kisabygden och kring Åsunden.
Det är många landskapsbilder som stå kvar i minnet från
dessa märkliga bygder kring Kisa och Åsunden.
Jag minns trakten kring Vadstuguberget invid stora vägen
Kisa—Rimforsa, vilken förvisso bäst karakteriseras genom det
gamla hederliga attributet »vildskön». Väldiga flyttblock och
lodräta klevar, dunkel »vildskog», skansar från Dackefejden,
en gravsten över en fallen prins, en livligt blomstrande
djävulsmytologi och åtskilligt annat. Fantasien sätts onekligen i rörelse
när man vandrar på de dunkla skogsstigarna i den trånga dalen,
men väl uppe på berget har man en vidsträckt utsikt över en mer
än vanligt ljus och leende Åsundenbygd.
Vadstuguberget ligger som sagt vid stora vägen, 11 km norr
om Kisa, 3 km norr om hållplatsen Slätmon. I STF:s
resehandbok över Östergötland finns alla traktens märkvärdigheter
noggrant beskrivna.
Jag minns också landskapet kring Hovby vid Västra Eneby
sådant jag i solnedgången såg det från Hoberget. Också kring
denna bygd är sägenbildningen rik och levande. I berget självt
bor Hobergsgubben, här i egenskap av inbjuden bröllopsgäst
lika frikostig som sin namne på Gotland. Jättekvinnan Ena
har tagit borgen på bergets krön i besittning och i Hovby gård
bodde en gång »Dacken» själv under en av striderna med
konungens män.
Uppifrån berget ser jag bygden i fågelperspektiv. Ett stort fält
nyhässjat vete ligger nedanför branten, intensivt förgyllt under
de sista solstrålarna. Raden av hässjor kastar fantastiskt
förlängda skuggor över stubbåkern, där man klart och tydligt
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
