Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lundquist: Genom Kinda och Ydre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Lundquist
kringgärdade av väldiga murar av grå sten, ligga i backen
ovanför stugan och kring det hela sluter sig skogen. Det är ingen fri
rymd över den lilla boningen, men oändligt vilsam verkar den. Ett
stycke svensk natur och bebyggelse djupt förankrad i våra hjärtan.
Jag tog in på Österby gamla gästgivargård, som blev mitt logi
för de närmaste nätterna. Vid åsynen av Österbymo samhälle
strax dessförinnan hade jag känt mig en smula tveksam, om detta
verkligen var platsen att taga som utgångspunkt för några
dagsfärder genom Ydre. Här låg just ett sådant där typiskt
stationssamhälle, som egentligen inte gör någon glad och som
jag strängt taget minst av allt hade lust att ha för ögonen. Så
småningom fick jag en bättre uppfattning om samhället. I all
sin enkelhet, med den stora marknadsplanen, där en
minnessten över den yngre kammarjunkaren, en son till Ydredrotten,
tronade, gled det på något sätt in i den karga naturen.
Men vad som gjorde att jag stannade, det var gästgivargården.
Redan anblicken av den var ganska förbluffande. Anhopningen
av byggnader och träd bildade ett gårdsperspektiv sådant
man sällan ser det. Överst vid sidan av byggnader av äldre
och nyare datum, vid ändan av uppfartsvägen låg
huvudbyggnaden, prydd med den gamla skjutshållsskylten. Trivseln
inomhus var heller ingenting att klaga på. Jag kom som en
dammig och svettig cyklist, med packningen stuvad på
paket-hållaren, men blev lika väl och hjärtligt mottagen som
distriktsveterinären själv, vilken samtidigt svängde upp på gårdsplanen
i sin splitternya bil. Och vid middagen någon timme senare
var församlingen en stor och god familj.
Själva huvudbyggnaden på gästgivargården är av rätt
ålderdomlig typ, den fanns åtminstone vid slutet av 1700-talet
försäkrade man också, men har inte fungerat som gästgiveri under
hela den efterföljande tiden. En tid var rörelsen förlagd till Sund,
häradets tingsplats, belägen någon halvmil längre norröver,
men flyttades åter till Österby någon gång under senare delen av
1800-talet.
Här vid Österbymo låg också under hela förra århundradet
marknadsplatsen för Ydre, dit man två gånger om året, i början
av juni och i slutet av oktober, samlades för att sälja, köpa och
ha roligt.
Den tiden är nu självfallet förbi. Den gamla »Momarken» är ett
minne blott. I detta fall liksom i andra har Ydre följt utveck-
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
