Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lundquist: Genom Kinda och Ydre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Lundquist
inkvartering av trupper och diverse andra pålagor, som under
orostiderna kommo på de mer utsatta landsändarnas lott.
Även i nyare tid — ända in emot slutet av 1800-talet—
behärskades Ydres jord till stor del av adeln. En tid ägde denna 3/5 av
all jord i häradet och antalet säterier uppgick till inte mindre än
33. Också under denna tid är det en lång rad av våra mest kända
släkter som under längre eller kortare perioder varit
representerade här. Mest var det dock adelsmän av något ringare klass,
som här framlevde sin lugna lantjunkartillvaro, odlade sin jord
och dessemellan hängav sig åt ett angenämt umgängesliv med
de många grannarna. Bilden av denna tillvaro i sin helhet
företer väl inga direkt lysande drag. Men det representerar dock
ett stycke kulturhistoria av säregen art, det liv som levdes på
Ydres herrgårdar under ett par, tre århundraden.
Det är de sista yttringarna av detta nu förgångna kulturskede
Malin Mattson fångat i sin stora, i många avseenden enastående
bok »I Ydre på 1800-talet». Med ett rikt material grundat på
hörsägner, ger hon en följd av konturer och teckningar av de gamla
Ydrefamiljerna och deras liv under 1800-talets förra hälft.
Och med förbluffande minnesgodhet skildrar hon sedan — hon
bodde själv under några årtionden hos »den yngre
kammarjunkaren» Ragnvald Leonhard Rääf på Bulsjö — hur
sällskaps-och familjelivet gestaltade sig i denna bygd under senare delen
av århundradet. I en följd av situationer och repliker, från det
dagliga livet och från årets högtider, har hon åskådliggjort
människor och sedvänjor från denna tid. Vi få vara med om
julaftonen på Bulsjö, där den yngre kammarjunkaren för spiran
över sin familj och sina trogna underlydande; som en god fader
för han bok över julklapparna på det att ingen må bli
orättmätigt förbigången. Och så vidare. I helg och socken.
Men som sagt, den tiden då herremännen i Ydre levde som
en sluten enhet och härskade var för sig på sina gårdar är nu
förbi. Ännu leva ättlingar av de gamla Ydrefamiljerna kvar.
Men deras led ha glesnat. Och större delen av den forna
frälsejorden har övergått i bondehänder.
Men ändock är på något sätt det förgångna här levande,
verkar bestämmande för ens uppfattning om denna bygd, där
natur och kultur ingått en i sina yttringar så anspråkslös, men
märklig och egenartad förening.
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
