Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Fries: Hav och land. Några östgötabilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Fries
terna i norr och Skedevibygden upp mot sörmlandsgränsen
förråda sin natur av forntida havsbotten lika väl som den stora
östgötaslätten. Allt efter som landet steg ur vattnet spolades
bergknallarna bara, och så var det landskap utformat som vi nu
möta i Finspångstrakten, på Vikbolandet eller där södra
skogsbygden sänker sig mot slätten, t. ex. i Väderstad, i Slaka, i
Örtomta — en skärgård upplyft över havet.
Det är de stora vattnen som fullbordat landets skapelse, men
bakom fördelningen mellan höjder och dalstråk, mellan hög- och
lågland ligga sprickbildningar och förskjutningar i jordskorpan
miljoner år före isens och ishavets tider. Så formades de stora
dragen i det östgötska landskapet, t. ex. Vätterstranden,
Omberg, höjdstråken kring Sommen och Åsunden och de tvära
branter som mot Boren, Roxen, Vångaslätten och (Han begränsa
skogsbygden i norr och ha sin fortsättning i Kolmårdens stup
mot Bråviken.
Vi veta icke när de första människorna beträdde
östgötahavets strand. Det är bevisat alt människor levde i
Mellaneuropa redan under den stora landisens tid, då mammutar
och renar strövade där över arktiska tundror. Beundransvärda
hällmålningar i grottorna och fynd av skelett, vapen och andra
föremål ha givit oss glimtar ur deras töckenhölj da saga. I British
Museum förvaras ett litet konstverk skuret ur en mammutbete
för mer än 20 000 år sedan — två renar i fullt språng efter
varandra — underbart i sin förening av naturtrohet och sträng
stilisering. Det är funnet i en grotta i Tarn-et-Garonne i Frankrike.
På den tiden var hela vårt land en isöken liknande det inre av
Grönland i våra dagar.
Kanske följde människorna den vikande isen mot norr i ett
halvarktiskt landskap, där renhjordarna bjödo dem byte. Kanske
nådde de östgötastranden redan under ishavels tid, kanske först
något årtusende därefter, då ishavet var förvandlat till en
ofantlig sötvattenssjö, Ancylussjön. Så mycket vela vi med visshet,
att det åtminstone vid denna tid, för bortåt 9 000 år sedan, fanns
människor i Östergötland; ett verktyg av älgben, som man hittat
i ancyluslera vid Norsholm, och några grovt arbetade flintyxor
från Åby Fyrbondegård i Ödeshög äro de äldsta vittnesbörd vi
hittills äga om mänskligt liv i Östergötland. De första
stenålders-boplatserna måste ha funnits i Holaveden, utmed Vättern eller
vid östgötavikens strand.
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
