Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Fogelqvist: Östergötlands sju städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östergötlands sju städer
Det gick mera smort och smärtfritt att konfiskera klosterjord,
som det inte fanns några kloster på. Det goda Vasaminnet
erinrade sig också med sympati Norrköpings lutning i unionstidens
fejder. I dess »prästestuga» hade drottning Margareta lyckats
hävda den svenska kronans jordrätt. Här hade Karl Knutsson
ofta vistats som riksmarsk. Härifrån hade han första gången
skriftligen framträtt med riksföreståndares namn och värdighet,
här hade han som kung fått stöd mot Jöns Bengtsson, vilket
stod Norrköpings borgare rätt så dyrt. Och här hade slutligen
herr Sten Gustavsson Sture tillbragt julen före det stora
upproret mot kung Hans. Men det praktiska Vasaförståndet
upptäckte också i den forsande strömmen och den breda viken
nya, outtagna utvecklingsmöjligheter för seglation och smide och
en härlig exporthamn för Östgöta bergslags järn. Och så byggde
kungen sitt sedermera avbrända Norrköpingshus, där rådhuset
och Tyska kyrkan nu ligga. De kungliga rättigheterna duggade
sedan i rask följd över Norrköpings borgerskap — monopolrätt
på handelsresorna i viken, utsträckt marknadsrätt inom stadens
hank och stör, lika hägn och rätt som Söderköping, sjätteplatsen
bland Sveriges köpstäder. Slutligen sammanfattade Gustav Adolf
allt i 1620 års privilegier. Då hade redan den stora
vallonin-vasionen till Östgöta bergslag begynt, och med De Geer och
Finspång som ryggskydd och drivkraft tog Norrköping det
stora språng, som skulle förvandla den lilla medeltidsstaden
utan kloster till en stor stad med hamn och fabriker. Det var
också på riksdag i Norrköping (år 1604), som Johansgrenen av
Vasaätten avsågades från rikets stam och Karlsgrenen blev
krongren, en åtgärd dragen som slutsats ur de premisser, som heta
Uppsala möte, Söderköpings riksdag 1595, Stångebro slag och
Linköpings blodbad.
Någon helig stad har Norrköping aldrig varit. Sanct Olov
är visserligen sedan gammalt dess officielle skyddspatron. Han
sitter också i en förgylld karmstol på tornkrönet av Clasons
pampiga rådhus och ser ner på den basunblåsande tornängeln
i Hedvigs något tillplattade torgkyrka och han har givit namn åt den
stora stadskyrkan med dess fyrkantiga och fristående
1700-tals-kampanil invid Drottninggatan. Men det är inte rådhusplatsen (det
s. k. Tyska torget) och S :t Olai kyrkplan, inte Drottninggatan
med banker och telegrafhus, inte de välvårdade promenaderna i
norr och söder, inte blomsterplantagen och de mjuka gräs-
14. STF 38.
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
