Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Fogelqvist: Östergötlands sju städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Fogelqvist
ined den skånska och bohuslänska kustens hällbilder. Över
landbältet mellan Bråviken och Glan formligen gungade
folkvandringstidens vågor och dyningar. Vad som på senaste tid
bragts i dagen vid Ringstads gård visar den märkligaste
överensstämmelse med den historiska traditionen om Bråvalla slag och
Eddasångerna om Helge Hundingsbane. Och där Norrköpings
i alla avseenden tidsenliga och magnifika idrottspark gjort sina
anläggningar, reste sig fordomtima en blotplats och galgbacke i
anslutning till en gammal domarring.
Norrköpings andel i Östgöta andliga odlingshistoria är däremot
av sent datum. Den krävde som förutsättning ett burget och
privilegierat borgerskap. Den ryska ödeläggelsen år 1719, då
staden fick ta emot stöten österifrån, fördröjde utvecklingen. Men
sedan den materiella återhämtningen skett, utkristalliserade sig
inom köpmanseliten ett bildningsbehov, som tog sig skilda
uttryck. Pressorganet Norrköpings Tidningar, grundat 1758 av
boktryckaren Johan Edman och försett med bidrag av skalden
och pedagogen Olof Bergklint, är näst Post- och Inrikes
Tidningar Sveriges äldsta i oavbruten tidsföljd utgivna tidning.
Staden hade på 1700-talet två teatrar. Och i den vittra krets, som
samlades kring handlanden Kuhlman, vädrar man det
gustavianska tidevarvets atmosfär med en strimma av puderdoft bland
väppling, hägg och syren. Den nuvarande stadsbibliotekarien,
dr Lundgren, har väl rekonstruerat blandningen i sina pasticher
från denna tid. Till denna krets hörde lärdomshistorikern och
titulärprofessorn J. H. Lidén, Norrköpingsbarn. Den gästades
emellanåt av Norrköpingssonen Leopold och den glade Johan
Tobias Sergel samt av bibliotekarien Gjörwell, Almquists
svärfar, som gifte in sin andra dotter i den till kretsen hörande
Lindahlska familjen. Med 1800-talet framträder en rad av
patriciersläkter, som genom donationer, fonder, stiftelser och skolor
ristat sitt namn i stadens historia. Dit höra släkterna Eberstein,
Trozelli, Lenning, Swartz, Ringborg m. fi. Utom i ett antal
praktiska utbildningsanstalter ha dessa kultursträvanden
resulterat i Norrköpings vackra stadsbibliotek i f. d. villa Swartz
vid Södra promenaden. Denna samling med sin rika bokskatt
och tillhörande konst- och museisamlingar inrymmer som
grundstomme det gamla De Geerska Finspångsbiblioteket samt
Norrköpings läroverks bibliotek och sluter sig värdigt till det andliga
Östergötland, som tagit säte i Linköpings stiftsbibliotek och Vad-
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>