Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Fogelqvist: Östergötlands sju städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östergötlands sju städer
stena landsarkiv. När den populära föreläsningsverksamheten
startade här i landet, fick den mycket snart i Norrköpings
arbetarförening en fast stödjepunkt och nitisk intresseförmedlare.
Denna förening har numera flyttat sina föreläsningar till
Norrköpings hörsal, som den delar med Norrköpings arbetarförening.
Detta auditorium, som utgör en prydnad för staden och
åtminstone tidigare hade få vederlikar i landet, har tagit i anspråk
landsförsamlingen S :t Johannes* kyrkplan vid Drottninggatan
och utgör en stilfull ombyggnad av landsförsamlingens gamla
kyrka, som nu flyttat utanför den tidigare Söder tull.
Norrköping mötte på sin väg uppåt Söderköping på dess väg
nedåt. Det var under vår stormaktstid, då manufaktorierna och
bergsbruken gåvo sitt fattiga, men nödvändiga stöd åt den
svenska storpolitiken. Sedan dess har distansen vuxit. Men
vägsträckan är densamma, sex fjärdingsväg. Mitt tidigaste besök i
Söderköping gällde en passionsvesper. Det var en månskenskväll
i mars med barmark och svarta trädskuggor. I den svarta
trädskuggan höll sig staden undan. Men månljuset låg som
silverglasyr över den gamla stadskyrkans gavelgotik och stapelmystik.
Kring högkoret brunno vaxljus i stakar och kandelabrar. Under
pelarvalven steg ett månghundraårigt Kyrie eleison. Det var
medeltiden. Starkare har jag sällan upplevat den. Mitt första
intryck av Söderköping var äldre. Det fick jag vid läsningen av
Starbäcks medeltidsromaner. Det var ett intryck av
hemlighetsfullhet, av att här alltid något smiddes i tysthet — ränker och goda
råd, fallbilor och vapen. Ur gillestugorna, helgeandshuset,
grå-brödraklostret och S :t Örjans hospital hördes dämpade röster,
avbrutna av en hetsig näve eller hård trästånka i bordet. Här höll
Engelbrekt hemliga rådslag med östgötarna. Här avrättades hans
kumpan, den redelige riddaren Broder Svensson.
Det modärna Söderköping, om man kan använda ett sådant
uttryck, passar inte till Karlfeldts ord: »Här kan min oro sova
i det förgångnas ro». Ingen av Östergötlands städer gör i nutidens
dagsljus ett fridfullare intryck. Men fridfullheten går kanske en
verksamhetslysten människa något på nerverna. Här är det nuet,
som representerar ron, och det förflutna, som representerar oron.
Det finns inte ett drag i stadens dagsansikte, som förråder dramatisk
spänning. Om vintern, när rådhusklockan med frostig röst anger
timslaget och gult ljus från de små trähusen faller på grändens
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
