Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. W. Sandström: Den svenska sommaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. W. Sandström
Resan började i Haparanda, där jag köpte en motorbåt, som
tillhört en smugglare, vilken gjort konkurs. Efter en ombyggnad,
som gjorde båten lämplig för sitt nya ändamål, släpades den
med stort besvär ut i älven, som här är mycket grund till följd
av landhöjningen. Här fångas lax i väldiga mängder, ty Torneälv
är sista resursen för de laxar, som icke sökt sig upp i sydligare
älvar i Östersjön och Bottniska viken.
De första stormvarningsmasterna i Sverige voro av ganska
primitiv beskaffenhet, krokiga, kvistiga och föga sjömansmässigt
uppsatta, en naturlig följd av det stora antal stationer, som skulle
upprättas för ett knappt tillmätt anslag. En saftig kritik har
beståtts dessa våra första stormvarningsmaster och primitiva
för-varingsskjul av de gamla pensionerade sjökaptener, som med
förkärlek uppehålla sig ute på kobbarna bland lotsverkets solida
och estetiskt tilltalande byggnadsverk. När alltså de första
stormvarningsmasterna gingo all världens väg och nya måste anskaffas
tog jag lotsverkets byggnadsmetoder till förebild. Uppgiften blev
alt konstruera en ändamålsenligare, vackrare och hällbarare
stormvarningsmast än den hittills använda. Den nya maslen
gjordes av järnrör, med horisontal rå, i form av ett rakt kors,
olikt alla andra mastkonstruktioner i havsbandet och sålunda
genom sin form angivande sitt ändamål. Den första maslen av
detta slag uppsattes vid Luleå.
Medan jag ruggig och sluten kurade i min varma
fårskinns-päls vid rodret i den öppna motorbåten hade jag god tid att tänka
på de olika fenomen i atmosfären och havet, som jag iakttog.
Vinden, den fundamentala orsaken tULyäderleksväxlingarna, var
det som mest sysselsatte mina tankaé**§BM gamla problemet om
varifrån vinden kommer och vart den far funderade jag
oupphörligt på. I professor Otto Petterssons issmältningsexperiment
hade jag sett huru havsströmmar uppstå vid vattnets avkylning.
Men en viktig omständighet var nog att isen låg i vallenytan, ty
först därigenom kunde det avkylda vattnet få tillfälle att sjunka
till bottnen och framkalla en havsström. Hade isen i stället legal
vid bottnen, så hade det avkylda vattnet icke kunnat sjunka, och
därmed hade ingen havsström kunnat uppstå. Nåja, detta senare
experiment var ju icke heller någon konst att utföra och så snart
tillfälle gavs gjorde jag försöket. I ett glaskärl, fyllt med
koksaltlösning, lade jag en isbit, som jag pressade ned till bottnen av
glaskärlet. Ett iskallt, stillastående vattenskikt uppstod vid bott-
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
