Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Manker: På deras faders land. Motiv från Malå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Manker:
PÅ DERAS FADERS LAND . . .
MOTIV FRÅN MALÅ
x rofessor Wiklund var ingen olycksprofet, när det gällde
lapparna, tvärtom gav han ofta uttryck åt en optimism rörande
lapparnas förmåga att reda sig, som verkade rätt hälsosam och
stimulerande bland all jämmer och ömkan. Men för
skogslapparna i Malå hyste han inga ljusare förhoppningar, när han år
1900 gjort ett besök hos dem. Han betraktade deras försök att
förena jordbruk och renskötsel såsom hopplösa, han hade sett,
hur renskötseln försummades, och han fruktade, att
upplösningen skulle fortgå »i allt raskare fart, till dess skogslapparna
inom få decennier blifvit ett minne blott». De citerade orden
återfinnas i hans uppsats Från skogslapparnas land i STF :s
årsskrift 1901.
Mer än tre och ett halvt decennier ha gått sedan dess, och av
skogslapparna och deras renar borde det ej i Malå finnas många
spår kvar. Men — vad har hänt! Renstammen har vuxit, den är
väl dubbelt så stor som år 1900, och flera familjer betrakta
fortfarande sin renskötsel inte bara som en binäring utan som själva
huvudnäringen, som gör det möjligt för dem att sitta på sina små
nybyggen och kronotorp. Det är alltjämt renen, som ger både mat
och pengar.
Detta exempel bör vara ett gott memento för den som finner
lapparnas gamla näringsfång så förutsättningslöst, att man i
stället för att söka hjälpa upp det i tidsenliga former bör förkorta
pinan genom att hjälpa det på traven mot förintelsen. Wiklund
skulle emellertid säkert gärna ha varit med om att se, att han
denna gång inte blev sannspådd.
Men visst har »försvenskningen» gått framåt bland
skogslapparna, både genom gifte och med bostäder, kläder och allehanda
don. Och visst klagas det då och då över renskötseln — vintern
1935—36 gjorde ett svårt avbräck, och senaste sommaren har
varit för torr och het —, men klaga kan man över potatisåkern och
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
