- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1939. Medelpad /
48

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunhild Tegen: På minnesvägar i Medelpad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Guiihild Tegen

med passagerare. Man har den nya järnvägen, som lagt in en
kommunikationens flodfåra i detta av vatten välsignade land.
Och man har bussbolagen som ordnat trafiken genom alla
Medelpads’ socknar, även de mest avlägsna, dit man aldrig
drömde om att komma förr i världen — och därifrån man aldrig
lyckades komma ut, 0111 man råkade vara född där.
Samfärds-medlen har ökat i betydelse överallt, men sällan har jag sett det
så slående som i Medelpad. Man kan stå på hamnplanen i
Sundsvall och läsa namnet på alla Medelpads och liera av
Hälsinglands socknar på bussarna. Att bli busschaufför i
Sundsvall måste vara en god framtid. Landet har öppnats och gjorts
levande på ett nytt sätt. Man kan köpa och sälja, man kan se
och lära av varandra. Förr var det ett stort företag att komma
t. ex. till Indal — resan skulle förberedas, man skulle beställa
skjuts om det var på vintern, man måste bereda sig på att stanna
borta flera nätter. Nu kan man sätta sig på bussen på morgonen
och vara hemma till kvällen och ändå ha haft god tid att uträtta
ärenden och besök på platsen.

På delta sätt blir landskapets ovanliga skönhet tillgänglig för
alla som kan kosta på sig en bussresa. Jag tänker på alla de
skolklasser som säkert gör sina studieutflykter per buss. Ty
bland de mest hembygds- och landskapsintresserade jag under
min färd träffade, var folkskollärarna. Inte bara min egen broder
i Tuna, som följde mig med sakkunniga upplysningar på mina
färder, utan hans kolleger i alla hörn av landskapet, på Alnön,
i Haverö, i Ljustorp. Och de har inte bara reda på fornminnen
och sagor, de vet även mycket om industri och arbetslöshet,
om kommunikationer och folkförsörjning. Är ni ute på en tur
och vill veta något om landet, försök att få tag i ortens
folkskollärare, och ni får säkert reda på en hel del av det man bör veta!

Att återse sin barndoms landskap var ett vackert äventyr —
och mycket mera sakligt än jag drömt om. Romantiken, den har
vi inombords, men utanför oss möter realiteterna: ett stycke av
det nu levande och arbetande Sverige.

48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1939/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free