Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Hèrnod
Älven och staden vid havet är en begreppskonstellation, som
för norrlänningen från Gävle upp till Haparanda är något
centralt. Stadsbon som driver affärer har älven och älvstränderna
som sitt intressanta uppland, och älvens människor ha i staden
vid kusten med den närliggande industrien sin huvudort. Läkaren,
prästen, domaren och advokaten, läraren och hantverkaren, ja
överhuvudtaget alla som bo i Norrland, måste på något sätt
deltaga i den växelverkan och det utbyte, som ständigt sker mellan
älv, stad och industri, och deras livsföring röner därav stark
påverkan. Skogen ger med älvens hjälp det flöde, som skapar
liv åt staden och industrien omvandlar flödet samt för det vidare
ut i världen, på så sätt möjliggörande arbetet vid älv och i skog.
Det är av vikt att hålla älvarnas betydelse för det ekonomiska
livet i minnet. Vi ha annars litet för lätt att tro att det först och
"främst är vårt beprisade mekaniska sinne, som är orsaken till att
Sverige kan konkurrera med den övriga världen i cellulosa- och
trävaror eller andra skogens förädlade produkter. Den tyngst
vägande faktorn härvidlag är nog i själva verket de av
skogsägare och industri i gemenskap förbättrade flottlederna.
Redan 1875 hade minst 300 mil vattenvägar, alla betjänande
den i Sundsvall och trakten däromkring koncentrerade
trävarurörelsen, rensats och det för ett sammanlagt belopp av omkring
8 miljoner kronor. 200 kvadratmil skogsmark ansågs då berörda
av sådana vattendrag. Sedan dess ha skogsägare och industri
lagt ned ofantligt många fler miljoner för att förbättra
flottlederna. Allt till landets evärderliga nytta.
Men bolagen! Bolagens makt och framfart? Författaren av
denna artikel är i angelägenheten jävig. Men några uppgifter,
som icke kunna jävas, kan han tillåta sig lämna. Av de 5
miljoner svenskar, som inte bo i Norrland, tror allra största delen,
att skogen i Norrland är slut, och tror dessutom, att all skog i
Norrland äges av bolagen. Det gamla slagordet: »Skogen är slut»
gör sig än i dag gällande. Slagordets officiella ålder är över
tvåhundra år och det återfinnes redan i riksdagsprotokollen av år
1734, då Sveriges första skogsordning antogs. Under de
tvåhundra år, som därefter följt, ha politici av olika fraktioner
med hjälp av denna formel spunnit på ämnet.
Några exempei kunna nämnas. Vid 1856—1858 års riksdag
yttrade en framstående riksdagsman, på tal om åtgärder till
jordbrukets fromma, att »trävaruexporten icke länge kan bliva
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
