Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Hèrnod
baserad på vanligt kroppsarbete: att fälla träden, köra dem till
flottleden, flotta ned timret till sorteringsställena, sortera,
bogsera, föra fram timret till sågarna, bära plankorna och bräderna
till brädgården och slutligen frakta dem ut till det väntande
fartyget. För ledningens vidkommande var ingen annan utbildning
då nödvändig än en vanlig affärsbana och träning i träaffärer,
men någon vetenskaplig grund för rörelsen existerade icke,
någon specialiserad yrkesskicklighet att tala om från arbetarnas
sida icke heller.
Hela detta läge förändrades dock i ett slag genom cellulosans
uppträdande på arenan. Dock skall icke förgtömmas, att den
betydelsefulla sågverksrörelse, som bedrives i våra dagar, ställer
mycket höga krav på ledningen. En komplett omläggning av
produktionsmetoden och avsättningsarbetet har betingat detta.
Framställningen av cellulosa är emellertid en vetenskaplig,
ytterligt invecklad och känslig process, och de moderna sulfat- och
sulfitfabrikerna likna därför också allt mera laboratorier.
Produktionen övervakas och ledes av en stab högskoleutbildade
ingenjörer, och det är just i dessa laboratorier, som denna moderna
kvalitetsindustris kärnpunkt befinner sig. Där avgöres företagets
öde i sista hand, där kämpar konkurrensen, ty striden är ytterst
en strid om just kvalitet.
Hur detta invecklade och ofta mödosamma vetenskapliga
precisionsarbete ter sig i våra dagar, vilka maskiner och redskap,
vilka olika procedurer, vilka kapitalresurser det använder sig
av, torde det därför här vara på sin plats att söka åskådliggöra,
om livet och arbetet i och värdet av ett nationellt så
betydelsefullt industriområde som Sundsvallsdistriktet skall kunna bli
till sin verkliga innebörd uppskattat.
I dessa tider och särskilt under de allra senaste åren finner man,
i huru stor omfattning tidningarna skriva om sådant, som heter
bilaterala handelsavtal, om s. k. clearing med andra länder, om
kvota, valutakurser o. s. v., och om hur de olika staterna synas
vara högeligen angelägna att upprätthålla sin export »för att få
främmande valutor». Detta är striden om brödet, om
välståndsnivån, oblodig kanske men allvarlig nog.
Sveriges totafa export har under de sista tjugo åren rört sig
omkring ett värde per år pendlande mellan 1,2 och 1,5 miljarder
kronor — sannolikt ligger talet för 1937, som då detta skrives
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
