- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1939. Medelpad /
170

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils August Flodén: Bondevinter. En rapsodi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISils August Flodén

Sedan de olika slagen av långved hemkörts på vedbacken,
började alltså huggningen. Då gällde det att vara uppe i ottan
klockan fyra på morgnarna. Snön knarrade under
becksöms-stövlarna, och i skenet av fetvedsblossen på en träkabbe arbetade
karlarna med yxorna. Först »trummades» långveden av — det
var innan de första sågarnas tid ännu var kommen — sedan klövs
den, och sedan veden kluvits lades den in i vedlidret i ordentliga
och väl travade kastar: var sort för sig, t. ex. spisved, lysved,
murpannved och bakved. Först skulle vedlidret fyllas och sedan
borde det också bli ett par kastar utanför mot väggen, om det
skulle anses riktigt rejält och hedersamt. Och det kunde ofta
hända, att de innersta kastarna blevo orörda i liera herrans år.

Ett gott exempèl på den rationaliseringsprocess, som även
bondens olika arbeten undergått, är just den förändring, som kan
konstateras i fråga om vedhuggningsarbetet. Framför allt gäller
detta uppsägningen och upphuggningen, som numera nästan helt
mekaniserats. Sågningen sker, så snart det är fråga om ett något
större behov, med motorkraft och klinga, och även klyvningen
sker ofta inte för hand utan med hjälp av mekaniska
anordningar. Det kan i detta sammanhang ha sitt lilla intresse att
påpeka, alt en särskild, roterande klyvtyp inte bara har sett dagen
i Medelpad utan också bär namnet Melpaklyven. Vedarbetet
tog fordom veckor för varje år och dess behov. Nu går det på
kanske lika många dagar.

Men nu få vi tänka på mor själv. Vilka sysslor hade hon all
svara för? Och vad faller alltjämt på hennes lott av detta mer
årstidsbetingade arbete?

Mellan höstmarknaden och julafton var del rakt inte något
annat än arbete att tänka på. Det var förstås alla de dagliga
sysslorna för henne själv i kök och visthusbod och för döttrar eller
pigor i fähus och annorstädes. Men på förjulen skulle också
to-och lingarnet spinnas, och det gällde då atl förutom alla andra
sysslor också hinna med härvan på dagen, och då så
erfordrades på kvällarna även gödselbredningen. Och alla härvorna
skulle vara färdigspunna och tvättade till jul. Till klockan tio på
kvällarna voro också spinnrockarna i gång i skenet från
furu-vedsbrasan i den öppna spisen. Sedan sederna ändrats därhän,
att man börjat använda mattor på golven och inte längre nöjde
sig med hackat en- eller granris, skulle trasmattväven också

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1939/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free