- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1939. Medelpad /
179

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils August Flodén: Bondevinter. En rapsodi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B ondevinter

kastspjället först fylldes och säden sedan slungades ut i
månskäran och föll ned till golvet. Månskäran växte undan för undan
på höjden. Det stridaste kornet föll längst bort och de lättare
partiklarna in mot månringens centrum. Innan säden bars in i
de olika kittorna i sädeshäbberet eller på bastulavarna för att
torkas återstod slutligen sållningen. Och den utfördes i regel av
kvinnorna mellan deras stående sysslor.

Även på det arbetsområde där vi nu rört oss se vi hur
rationaliseringsprocessen verkat. Den dag som idag är behöver
tröskningen på en medelstor bondgård, om allt är ordnat på mest
ändamålsenliga sätt, inte kräva stort mer än ett par dagars arbete.
Detta sker då för det mesta med ett modernt s. k. självrensande
tröskverk, som dras av en elektrisk eller annan motor. På
gårdar där man har möjlighet till detta håller man sig med egna
verk och motorer, men oftast slår man sig ihop om dem.

Men vi återgå till kvinnorna och deras arbeten.

En ladugårdspiga i den gamla goda tiden, antingen hon nu som
hustru eller dotter tillhörde bondens familj eller var lejd, hade
att utföra ett kvalitativt arbete, som inte många i vår tid behöva
göra efter. I skenet av det fladdrande blosset eller talgljuset fick
hon i den tidiga vintermorgonen börja med att måka ut efter
korna. Sedan skulle var och en av korna ha sitt sörpämbar i
båset innan mjölkningen började. Mjölken bars in och silades
upp i trätrågen. Härefter kom stillningen med hö och halm och
vattningen. Foder och vatten — allt skulle bäras, fodret från
höbodar och halmgolv och vattnet från brunnen, där det först
kanske skulle vindas upp 20—25 alnar. Kalvar och getter och får
och gris och höns skulle också ha sitt. Och först sedan kasen var
avlagd och sörpämbarna till aftonstillningen voro iordningställda,
var morgonens och förmiddagens arbete avslutat. Samma
procedur upprepades sedan på aftonen och kvällen.

Däremellan och på kvällstimmarna till framemot klockan tio
skulle under vintern spinnrocken eller vävstolen vara i gång.
Före jul spanns som vi minnas lin- och togarnet och vävdes
mattväven. Efter jul skulle tre vävar hinnas med: en
blaggarns-väv, en linneväv och en vadmalsväv. Men vi måste kanske räkna
med även den fjärde: bomullsväven till klädningstyg. De båda
linnevävarna skulle vara färdiga att blekas på vårisen. Och vid
påsktiden hade man att ta i tu med ullen.

Man skall ingalunda tro, att det tekniska framåtskridande, som

179

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1939/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free