Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst Arbman: En Medelpadsbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Arbman
ett ganska gott vittnesbörd om den dåtida medelpadsallmogens
hederlighet i handel och vandel. Intet under, att många svenskar
under dessa årtionden gjorde sig stora förmögenheter på
skogsaffärer. När bönderna i Mörtsjöns skogsby i Torp sålt
avverkningsrätten på sin skog, som sannolikt omfattade bortåt 12 000
tunnland (omkr. 6 000 har), reste sig en gubbe, vars namn var
Per, och sade: »Då vi nu ha fått så präktigt betait, så ska’ ni
skriva in gran också i kontraktet», varvid är att märka, att
skogen till väsentligaste delen bestod av delta trädslag. Enligt
uppgift av en i dessa saker ytterst initierad person togo
Dicksönerna enbart på Byns skog i Haverö igen köpesumman för
all den skog de förvärvat i Medelpad och Jämtland.
Följden av den ovan berörda egendomsöverflyllningen har
blivit den, alt Ljungabygdens skogar numera till stor del befinna
sig i olika bolags händer. Längst har denna utveckling gått i
Haverö, där de enskilda inklusive de ecklesiastika och
kommunala skogarnas sammanlagda areal för närvarande torde
belöpa sig till omkring 25 procent av bolagskogarnas, medan
motsvarande siffra i Borgsjö är något över 40, i Torp cirka 110 och
i Slöde omkring 130 procent. Därvid är dock att märka, att
bolagskogarna i mycket stor utsträckning äro belägna på
ut-markerna och därför — till följd av höjden över havet,
rikedomen på impediment m. m. — som helhet betraktade icke
kunna mäta sig med de enskilda i produktivitet och
avkastningsförmåga.
Numera löper skogsbruket, av vilket dessa bygders bärgning
och välstånd i så hög grad äro beroende, i jämnare fåror än förr
och sätter samma prägel på livet här som annorstädes i
Norrland. Från den tidigare praktiserade rent exploaterande
skogsdriften är man nu på väg att i allt större utsträckning övergå
till ett produktivt, uthållighetsbetonat skogsbruk. Men del
produktiva skogsbruket befinner sig ännu i sin linda, och de
till-lämpade metoderna äro i många fall mer grundade på tillfälliga
doktriner och hugskott än på objektiv iakttagelse och
vetenskapliga rön.
Har således den moderna skogshanteringen satt djupa spår
i bygdens utveckling, så kan detsamma i nästan lika hög grad
sägas gälla om järnvägens framdragande genom ådalen. Med
öppnandet av tvärbanan mellan Torpshammar och Storlien 1882
ingick en ny tid för denna del av Norrland. Banan hade an-
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
